God kväll vänner!

I kväll deppig!

Någon klok människa sa en gång att: ”känslor är bra tjänare men dåliga ledare”. Och det är ju klokt sagt. Men nu verkar det som många tycker att det är tvärtom och låter sig ledas av känslor till den grad att de struntar i förnuft och fakta. Som att dessa spelar en underordnad roll jämfört med hur man personligen känner och att en känslor ska få vara viktigare än demokratiska beslut. ”För jag känner ju att det som bestämdes inte var bra och då tänker jag ta mig fan inte kompromissa med min övertygelse, för det känns inte bra.”

En annan sak som jag tycker är jobbigt är folk numera via internet får så mycket stöd av likasinnade att de verkar oförmögna att lyssna på de som inte håller med. Det kloka inslaget av tvivel och reflektion som ända sedan Upplysningen varit så viktig, har börjat ersättas av kotterier som är oförmögna att förstå andras synpunkter och argument. Som faktiskt i grunden kan förstå att det finns olika sätt att se på saker och att allt inte är rätt eller fel. Som i grunden också kan se att det som gynnar mig, kan missgynna någon annan och göra honom ledsen och besviken. Och faktisk bry sig om det.

För det är ju så mycket trevligare att få gillanden och glada tillrop på Facebook av sina meningsfränder, än att försöka se ur någon annans perspektiv. Man får liksom ingå i en gemenskap med de övertygade som har rätt och slipper lyssna på de som inte håller med en. Och i den gemenskapen kan man med likasinnade gå allt längre, då man bara får stöd och slipper se hur andra ser på saken. Det är dumt. Inställningen blir liksom ”varför bara ogilla och få några gillanden, när man kan hata och få många fler. Varför brottas med det komplexa som är så jobbigt när vi har så enkla svar. Dessutom är ju de som inte säkra på sin sak ofta så mesiga med sin humanism och osäkerhet. Svaga själar helt enkelt och finns det något mer föraktligt än svaghet?” Det är väl det som är början på det totalitära tänkande som till slut leder till att de som tänker annorlunda eller är annorlunda låses in i läger och fängelser.

Jag brukar ju på ett tjatigt sätt citera den engelske filosofen Bertrand Russell. Han sa ju en gång: "Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra på allting - och de kloka så fulla av tvivel." Och det tycker jag är så bra sagt. Men nu tycker jag dumheten blir allt större och tråkigare. Eller kanske har den bara fått större utrymme.

Tänk på barnen i Syrien och skänk en slant. För det har ni ta mig fan råd med.

Peter