Hej vänner!

Som en del av er vet bor det en katt hemma hos mig. Det är en ovanligt snäll och fin katt som jag tycker mycket om. Det gör att jag har börjat fundera på vår relation till djuren. För jag måste säga att min katt känns som en riktig vän och kamrat. Nu är det ju inte alla djur man kan ha denna nära relation till. Jag tycker inte illa om vare sig insekter eller kräldjur. Tycker att de kan vara både vackra och intressanta. Fåglar är också fina och mer begåvade än man tror ofta. Men fåglarna har ju utvecklats från dinosaurierna och har liksom lite kvar av deras kalla ögon. Men däggdjuren är liksom släktingar och vissa av dem, som min katt, har känslor som man tycker sig kunna förstå. Nu skall man inte tillskriva djur mänskliga känslor. Men att som en del helt avskriva att djur kan känna saker som vi är ju också dumt. För jag är övertygad om att min katt gillar mig och vet att jag gillar honom. Men jag är säker på att i alla fall däggdjur känner rädsla, glädje och kärlek ungefär som vi gör. Antagligen ångest också. Nu har ju djur svårt att med ord beskriva hur de känner. Men det syns ju på dem om man ger sig tid att kolla efter.

Jag är glad över att vi inte är ensamma på planeten. Det finns liksom medlevare som gör våra liv rikare och mer spännande. Men nu är det rätt många av dessa som är på väg att försvinna. Igår hörde jag till exempel att geparderna är på väg att utrotas. Jag tror att det finns en del människor som faktiskt inte bryr sig så mycket om sådant. Men så finns det sådana som mig, som blir jätteorolig och ledsen när jag hör sådant.

I bibeln står det: ”Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden. Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

Det är ett ovanligt dumt bibelcitat. Jag vill inte härska över djuren. Jag vill vara kompis med dem och vill att det skall gå vid min sida under den korta tid jag är på den här planeten. Dessutom tycker jag inte man skall tänka att djuren och naturen är till för oss och vår bekvämlighet. De är liksom till för sig själv och att de fyller mig med glädje och ödmjukhet är liksom bara biverkan. För jag blir glad när jag ser djur. Vare sig det är en katt i Visbys gränder eller en älg i norrlandsskogen. När jag cyklar brukar jag ibland cykla förbi hästar, kor och får. Då brukar jag heja på dem. Cyklar jag exempelvis förbi några hästar brukar jag säga: ”hej hästar”. Det är ett exempel på att jag är lite konstig. För jag tror att folk som säger ”hej” till alla djur som de cyklar förbi är lite konstiga.

Jag äter faktiskt djur fast jag gillar dem. Ibland har jag tyckt det känns lite fel att äta djur. Jag blir liksom aldrig riktigt klok på det där. Men om ett rådjur som levt ett bra rådjursliv dör en snabb död utan lidande så har jag inget emot att förvandla det till rådjurssadel. Men djur som lever på ett onaturligt sätt och slaktas på ett sätt som ger ångest och lidande vill jag inte äta. Det är därför jag inte så gärna äter grisar. Men vildsvin äter jag gärna. Och dem är ju skogarna fulla med nuförtiden.

Peter