Hej vänner!

I slutet på augusti kom jag att tänka på en sak. Förr brukade det vara ett jävla liv på gräshopporna på kvällarna vid den tiden. Men sedan några år tillbaka har dessa slutat gnida sina ben mot varandra och låta. De finns fortfarande kvar för jag ser dem hoppa iväg ibland. Men de har slutat att spela.

När jag var barn brukade sångerskan Sarah Leander sjunga om syrsor. Hon sjöng: ”Jag kan inte längre höra syrsor, det är trist”. I Sverige finns det inga sådana syrsor som de som för oväsen på natten om man är vid medelhavet. Jag vet inte om jag tycker det är så trist att slippa höra det oväsendet om nätterna. Fast att jag inte längre hör gräshoppor är tråkigt. Då vore det bättre om man slapp höra andra saker. Som sådant som dumma, elaka och tråkiga människor säger och som gör en ledsen. Då kunde de stå där och älta sina taskigheter, men jag skulle inte höra något av det. Man skulle liksom ha ludd i örat och slippa höra eländet. Nalle Puh säger vid ett tillfälle: ”Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.” Och det finns människor man absolut inte vill lyssna på. Det man vill, är att ha ett paket fetull i varje öra för att slippa höra deras dumheter. 

Men gräshoppor vill man gärna höra. Men de små rackarna har tydligen bestämt sig för att hålla käften tills vidare. 

Sommaren är alltså slut och idag har solen skinit genom beslöjade moln och det har känts att det trots allt är höst. Det gör mig lite melankolisk. Nyss fyllde jag 62 år och har nått en ålder då man börjat tänka: ”det var så här det blev.” Och så vill jag egentligen inte tänka. Det finns de som tänker framåt och lägger det som hänt till handlingarna. Det har liksom lite högre status att tänka på detta förståndiga sätt. Dessutom är det kanske nyttigare och mer positivt. Men jag tänker ofta på det som hänt och hur det har påverkat mig. Jag är lite tråkig på det sättet.

Med ord kan

man såra och

göra någon ledsen

Så illa kan man göra,

att någon tappar både glädje

och intressen

Men de finns de som 

ger tröst med 

sina ord

Och får en att orka

att gå på denna 

jord

Som lyfter upp i ljuset

när man tappar

allt mod

Och som på nytt 

får en att tro att

människan är god

Peter