Käraste bröder, systrar och vänner!(Fredmans epistel nr: 9)

 21/7 (kväll)

 Jag lyckades halta ner till båten och åkte över havet. Sedan tog jag bilen till Kvissleby som ligger någon mil utanför Sundsvall. Där innehandlade jag en ask av medicinen Voltaren och bad att få ett glas vatten. Sedan petade jag i mig två sådana tabletter. Därefter åkte jag tillbaks till ön igen. Det känns som tån börjar bli bättre. Men fortfarande gör det rejält ont. Jag tror jag är på bättringsvägen. Så antagligen kommer också detta giktanfall gå över, som de brukar göra. Men jag tänker på de människor som lever med värk. Med tanke på det är det ju rätt löjligt att gnälla över att man har ont i stortån några dagar. Även om det gör ordentligt ont.

 Runt mig flyger för närvarande en irriterande fluga. Som jag avser slå i huvudet med en flugsmälla. Han skulle nog vara glad om han bara hade ont i en tå efter detta. För när jag har bankat till honom kommer han må jävligt dåligt.

 Jag försökte titta på TV en stund. Men det gick dåligt. För där var inget jag ville titta på. Jag började kolla lite på ett program med programledaren Ernst Hirsteiger eller vad han heter. Han fixade och donade samt lagade mat. Han var väldigt praktisk och duktig. Så jag kände riktigt hur opraktisk och dålig jag är. Han ler och går barfota och sätter blommor i vaser och sådant. Antagligen mest för att sådana som jag skall känna mig som ett heminredningens B-lag i division sju. Man få ju bara lust att hälla Round-up i varenda blomvas och lägga ut några häftstift på golvet. Den mannen har gjort många kvinnor besvikna på sin man. Inte konstigt att skilsmässorna ökar efter sommaren. Då ser ju massa kvinnor sin män sitta med en ölburk i handen och se dumma ut. Medan Ernst bygger om ett hus, planterar en trädgård samt ordnar en festmåltid. Och allt detta på en förmiddag. Hela tiden leende. Ernst är ju en sorts äktenskapets nedbrytande kompost. En jävla bror Duktig. Kunde gott få gikt i en stortå. Då skulle han nog le lite mindre och ge fan i att gå runt barfota. Så det så!

Peter