Hej vänner!

Den 18 juli kände jag mig ensam. Vet inte riktigt varför. Jag satt där och kände utslängd i världen och hade ett behov av prata med någon.

Den 18/7

Jag känner mig ensam i natt. Riktigt ensam. Ni vet när man känner att man inte vill vara ensam och samtidigt inte vill vara bland folk. Det är lite konstigt att jag känner så ibland. Det är väl det som kallas ambivalens.

I kväll sitter jag alltså på en ö i havet och känner mig ensam. Här sitter alltså en annan och känner sig lite ensam. Det är också lite konstigt att man kan säga ”en annan” när man pratar om sig själv. Men det är kanske något dialektalt från 70-talet. Kanske är det bara sådana gubbar som jag som säger så.

Klockan är ett på natten och en annan skulle vilja prata med någon. Men man kan ju inte ringa någon klockan ett på natten, om det inte är något viktigt. Möjligtvis till jourhavande präst. Men det bör man nog inte göra om man inte mår riktigt dåligt. Inte bara för man vill prata lite för att få sällskap. Fast jag skulle gärna vilja prata lite om hur det är att vara präst.

Själv skulle jag gärna vara präst. Men det faller på att jag inte tror på gud. Vad jag förstår bör man göra det, om man innehar prästyrket. Man kan ju inte ställa sig upp i predikstolen och säga: ”Hej, inte för jag tror ett dugg på gud. Men jag kan ju ändå berätta lite för er om hans barmhärtighet. Sedan kan vi sjunga någon trevlig psalm. Det blir inget kyrkkaffe efteråt. Men jag har några öl i kylskåpet och en påse jordnötter. Vi hoppar över trosbekännelsen om jungfrufödsel och evigt liv. För sådant kan ju ingen vettig människa ta på allvar.”

Sedan skulle man väl få sparken och få gå till facket om man ville behålla jobbet. Men det hade nog inte hjälpt. Men bara för man inte tror på gud, kan man väl predika och sjunga psalmer. Och gifta ihop folk och döpa bebisar verkar ju rätt kul. Då får man säga: ”jag döper dig i faderns, sonens och den heliga gräsandens namn, amen.” Det har med treenigheten att göra. Viken är en konstig idé, fast intressant. Gud är liksom som en fjäril. Den är ju först larv och sedan puppa och till sist fjäril. Alltså samma djur i tre stadier. Det är ju nästan konstigare än treenigheten.

Naturen är ju för övrigt spännande och fantastisk. Som hur barn blir till med hjälp av ett gäng simmande celler, som tävlar till ett ägg. En av dessa celler vinner och resten blir sura och dåliga förlorare. För det blir ingen omstart. Antingen vinner man eller så förlorar man i den tävlingen. Då går det minsann inte att säga: ”det viktiga är inte att segra, utan att tävla väl.” För i spermiernas värld är det hel fel inställning.

En annan konstig sak är att det finns två kön. Undra vad som är finessen med det. Skulle väl egentligen räcka med ett kan man tycka. Snäckorna har ju bara ett kön och det går ju hur bra som helst. Men räkor är visst först hanar och sedan växer de till sig och blir honor. Inte så dumt. Då får man ju pröva på att vara både kille och tjej. Och det skulle inte vara något konstigt med det.

Själv är jag nöjd med att vara man. Det verkar ju rätt bra att vara tjej också. Men besvärligare när man skall pinka utomhus och ofta sämre betalt. Och det är ju orättvist.

Annars tycker jag att det ibland snackas lite väl mycket om skillnaden mellan könen. Men nästan aldrig om alla de sätt vi är lika på. Jag har ju en relativt begränsad erfarenhet av kvinnor. Men jag tycker att de jag känt närmare har varit rätt lika mig. Och vad gäller det rent kroppsliga finns det ju en del gemensamt och annat som är mer speciellt. Tjejer har ju en bättre och snyggare design. Men som sagt mycket är gemensamt. Som på en fransk bil förr. Grejorna fanns där men såg lite annorlunda ut. Själv är jag numera som en lite risig Volvo Duett. Men jag rullar på mot horisonten.

För i natt

så är det ensamt

och besvärligt

Men i morgon

skiner solen och det

blir ljust och härligt

Och själv känner jag

mig ensam

här på denna ö

Och tänker på

tidens gång och hur det

blir när jag är dö

Då drar väl någon

ett lakan över

pannan

Och jag får en sten

där står

”Här vilar en annan”

Peter