God morgon vänner!

Idag regnar det på Gotland. Vilket är bra då hela ön höll på att torka ihop som ett russin. Men nu har det regnat hela natten och det fortsätter regna även nu på morgonen. Det har även den fördelen att jag inte känner att jag måste ut och göra något. Inte heller min katt känner att han bör gå ut och kolla sitt revir. Han ligger på sängen och sover. 

Det gick inte så bra för Sverige i fotbolls-EM. Jag tror att det delvis sammanhänger med oviljan att göra mål. Man har satsat mer på ett fint försvarsspel och snygga passningar än på själva målgörandet, om jag har förstått experterna rätt. Själv är jag ingen expert på fotboll utan får förlita mig på de som vet bättre. Och deras enstämmiga tips är att satsa på skott mot mål. 

Själv har jag faktiskt aldrig ägnat mig åt någon idrott. Har liksom aldrig hittat den idrott som passar mig. Jag har aldrig haft den motoriska samordning och smidighet som är bra att ha när man idrottar. Dessutom tyckte att skolgymnastiken var rätt tråkig. Vilket inte är så konstigt när man inte har bollsinne eller den styrka och vighet som krävs för att hoppa över plintar och bockar. Dessutom hade mina gymnastiklärare gått på Gymnastik- och Idrottshögskolan. Där man på den tiden var experter på plinthoppning, men värdelös på pedagogik och psykologi. Lektionerna var liksom till för på idrott redan frälsta. Medans vi som blev valda sist när det valdes lag, mest var i vägen.

Men nu har jag på börjat fundera på om jag inte skall börja med någon idrott. Fast jag vet inte riktigt vilken som skulle passa mig. Som sagt går alla bollsporter bort då, jag inte är så bra på bollar. Jag funderade ett tag på skidhoppning. Det verkar ju vara en spännande idrottsgren. Men jag misstänker att man måste träna en hel del innan man börjar nå resultat. Och i min ålder har man inte riktigt tid med det. Springa långt fungerar inte heller, då jag numera får ont i högerfoten när jag springer långt. Dessutom brukar jag bli trött  bara efter några hundra meter. Jag gillar ju att cykla. Men det tycker jag inte känns som en idrott i mitt fall. För det är ju ren njutning och idrott bör ju helst vara en utmaning och göra lite ont. Brottning och gång går bort för det ser fånigt ut. Och boxning är ju ingen sport för oss som använder hjärnan både på arbetet och fritiden. För oss är detta organ lika viktigt som högerhanden för en pianist eller stämbanden för en operasångare. Så denna idrott får vi överlämna till andra som inte så ofta använder detta organ. 

Så jag får faktiskt erkänna att jag har svårt att hitta någon idrottsgren som jag har rätt förutsättningar att bli framgångsrik i. Och egentligen vet jag inte om jag är så ledsen för det innerst inne. Man får väl satsa på något annat. Som korsord och cykling.  Lite kärlek på det så är man snart i toppform!

Peter