God kväll vänner!

Idag var det som tidig vår här I Visby. Jag åkte på en utflykt och gick en promenad i solen sken. Men än ”så är det långt till vår” som det står i visan. Däremot är det inte långt till måndag, vilket jag tycker är besvärande. 

Annars är det som vanligt i världen. Nämligen jävligt otäckt. Egentligen har man bara lust att lägga sig i fosterställning och bara kvida lite, när man tänker på eländet. Men man kan ju inte bara göra det man har lust med. Speciellt inte när man bara har lust till ovanstående. Om man har lust till något annat, bör man nog passa på när man är i min ålder. 

I bibeln står det att: ”Störst av allt är kärleken”. Men det är fel för störst av allt är galenskapen. Och det känns ju rätt jobbigt att konstatera. Jaha, nu har man tappat tron och fan vet om man inte börja tappa hoppet också. Hur fan blev det på det här viset. Liten rimmad dikt om detta.

Snart lyser vårens

himlar röda över oss

Och om kvällen är det

vackert och evigt

Och ljuset kommer åter

fast världen är så mörk

och inget längre är

heligt

Inte människors liv

inte barns lek och skratt

inte att vi har samma värde

För nu växer ondskan sig stor,

så stå fast och beredd

för nu är det fara å färde

Peter