God morgon vänner!

Så är det då första advent igen. Många av er har säkert tagit fram adventsstjärnor och adventsljustakar och sådant. Men jag är inte så mycket för att pynta och piffa så hos mig ser det ut som det brukar göra. Men jag har men liten julgran i plast med små ljus i som är rätt fin. Men nu kan jag inte hitta den och orkar inte heller leta. 

Advent betyder ju ankomst på latin och firas för att Jesus mamma Maria var höggravid efter att ha blivit befruktad av den helige ande. I alla fall sa hon det när Jesus pappa Josef frågade hur fan det gått till. Men som ni vet tror jag inte på jungfrufödsel, så jag är nog mer misstänksam än Josef, som vad jag förstår trodde på Marias förklaring. Fast den förefaller väldigt osannolik.

Jag funderade ett tag på att gå till kyrkan för jag gillar julpsalmerna. Som ”Hosianna Davids son” eller ”Bereden väg för Herran”. Men tyvärr får man ju aldrig sjunga ifred utan det är ju alltid någon jobbig präst som skall förstöra allsången med sitt babbel. Man får lust att resa sig i kyrkbänken och ropa: ”tyst med dig, så vi får sjunga. Det där kan du ta till kyrkkaffet efteråt för de som är intresserade.” Fast jag skulle naturligtvis aldrig uppträda så respektlöst i kyrkan, hur tråkig predikan än är.

Undra förresten varför det var så viktigt för kristenheten att Maria var jungfru och oparad. Vad har det för betydelse? Dessutom är det ju bara dumt och fånigt. Hade Jesus varit mindre helig om Maria varit 35 år och fött fem barn före honom? Hade folk då sagt: 

”Det är en kille här som går runt och botar sjuka och kan gå på vattnet”!

” Jaha, men han har ju äldre bröder och systrar, så vem bryr sig. Men hade hans morsa hållit på sig, hade det varit en annan sak. Då hade väl under och promenader på vatten varit något att komma med. Nu är det bara blaha,blaha.”

Det är en storm på väg som tydligen har fått namnet Gorm. Gorm är ju ett ovanligt namn. Jag känner faktiskt bara till en annan Gorm. Nämligen den danske kungen Gorm den gamle. Han var farsa till Harald Blåtand. Till skillnad från sin son som var den som kristnade Danmark tyckte Gorm illa om kristendomen och fördrev alla präster så fort han fick syn på dem. Han var gift med Tyra Danebot. Vad hon tyckte om präster vet jag inte. Men antagligen tyckte hon också att de var konstiga och jobbiga. 

Förresten kom jag och tänka på de där orden man behöver när man inte vet vad något heter. Som grej, pryl och sak. Det är ju praktiska ord som man behöver rätt ofta. När man vill att någon skall ge en något kan man säga: ”Kan du ge mig den där grejen som ligger bredvid den där prylen under den där saken”. Men konstigt nog kan man greja en grej med en grej. Men man kan inte pryla en pryl med en pryl. Och sakar man en sak med en sak, så betyder det något annat. Nu undrar ni kanske vad det är för sorts hjärna som funderar på sådant. Det gör jag med.

Peter