Hej vänner!

Efter en varm dag har det blivit molnigt och det skulle inte förvåna mig om det blir åska. På något sätt gillar jag åska. Man får hoppas att blixten inte slår ner på något olämpligt eller farligt ställe bara. Men annars är åska spännande på något sätt. Vet ni föresten varför det heter åska? Jo det är en sammandragning av as-åkning har jag lärt mig. As var ju det fornnordiska namnet på en del av gudarna. Det fanns vaner också som också var gudar. Men jag har aldrig förstått vad det är för skillnad mellan dessa släkter av gudar. Men Tor som for runt med sina bockar och sin vagn var i varje fall en som tillhörde as-släktet. När han slog jättarna i huvudet med sin hammare Mjölner dundrade det och det var det som var åskan.  Jättarna hette föresten rimtursar och bodde i Jotunheim. 

Det är egentligen rätt konstigt att tänka på att religiösa människor för så där en tusen år sedan trodde på Tor, Oden, Frej och alla deras kompisar. Hade man då frågat någon: ”Tror du på gud” hade han nog svarat ”nej, jag tror på flera stycken. Mest på Tor för han är tuffast”. Nu för tiden är det väl mest hinduer som tror på massor av gudar. Jag vet inte hur många hinduiska gudar som finns. Men de verkar vara jättemånga. En av dessa gudar heter Ganesha och har ett elefanthuvud. Det är ju rätt tufft det med.

Jag gillar elefanter. Det är häftigt att det finns djur som har snabel som den kan använda till allt möjligt. Dessutom verkar elefanter ha ett rikt känsloliv. De hjälper varandra och sörjer när någon anhörig dött. Elefanthonorna lever ju i familjeflockar som leds av en matriark som leder och styr de andra flockmedlemmarna. Elefanthanarna lever däremot oftast för sig själva och träffar mest honorna när det är dax för parning. Det verkar som hanarna är rätt griniga av sig. När det är naturfilmer från Afrika brukar dessa ofta innehålla scener där en sur elefanthane jagar bilen där filmarna sitter. Kanske är det för att de inte får vara med i tjejgänget som de blir griniga. Det kanske kommer en snygg elefanttjej gående med snygg snabel och långa ögonbryn. Så tänker elefantkillen gå fram och säga ”hej”. Men då kommer den äldre matriarken fram och säger: ”Hållå där min gode man. Jag förstår nog vad karlar är ute efter. Gå genast härifrån”. Och den stackars elefantkillen får gå sin väg. Klart han blir frustrerad och arg och ger sig närmaste bil för att få utlopp för sin besvikelse. Så skall man snacka med elefanthanar får man passa på när de just har parat sig. Då är de på fint humör. Men det sker ju bara så där varannat år. Så för de mesta är de tvärsura.

Peter