God kväll kamrater!

Igår var jag på friskvårdsdag med mina ännu ganska nya arbetskamrater på Habiliteringen i Visby. Det var trevligt värre. Vi satt i änge och fikade. Sedan kollade vi in på ett krukmakeri och krukmakaren berättade hur han gjorde sina krukor. En rätt komplicerad process. Därefter åkte vi till  Katthammarsvik. På rökeriet därstädes åt jag en utmärkt lunch bestående av stekt strömming och potatismos. Som ni vet är det en av mina favoriträtter. En utmärkt dag med andra ord. Friskvårdsdagar är utmärkt idé, tycker jag. 

Jag tänker på ekologi i kväll. Hur allt levande hänger ihop i en väv. Jag hörde att antalet djur som utrotas från planeten är allt fler och att detta beror på att människan tar allt större plats och förstör de biotoper som dessa djur behöver. Men också att tjuvjakt riskerar utrota elefanter och noshörningar med flera. I Afrika blir också de stora kattdjuren allt färre. Överhuvudtaget är de stora rovdjuren hotade av utrotning. I Sverige är väl främst vargen som riskerar att utrotas. Någonstans måste man ställa sig frågan om vi som människor har moralisk rätt att utrota de djur som ställer till besvär och i värsta fall hotar vår ekonomi. Har massajerna i Kenya rätt att utrota alla lejon och leoparder, då de tvingar dem att ständigt vakta sin boskap och stänga in dem bakom taggbuskar varje natt? Finns lejonen kvar i Afrika för att rika människor från Europa och Nordamerika skall få titta på dem och göra turistindustrin lönsam. Eller finns det någon annan anledning att låta dem leva. 

När vi ser antiloper och gasellers snabba och smidiga skönhet kanske vi inte tänker på att denna beror på att de är ett resultat av rovdjurens jakt. Men det gäller ju för älgarnas och rådjuren också. De har ju också utvecklats i samspel med de jagande djuren och utan dem hade de inte funnits. Allt hänger ihop. 

Vad gäller vargen verkar en del människor tillskriva dess naturliga beteende  mänskliga egenskaper som ondska eller rå sadism. En varg som exempelvis kommer in i en fårhage dödar ju ofta många av fåren utan att äta upp dem. En del tycks ta detta som intäkt för att den njuter av ett onödigt blodtörstigt dödande. För att förstå detta beteende måste vi försöka sätta oss i vargens situation. I naturen är det ju så att om en varg dödar en hjort bland andra hjortar så springer de andra hjortarna bort. Samma sak för rådjur och älgar. När en varg blir instängd bland får som rusar runt runt blir den förvirrad och biter vilt omkring sig. Att bytesdjuren inte springer iväg är ju egentligen en helt onaturlig situation ur vargens perspektiv. I en sådan stressad situation utlöses hos djur överslagshandlingar och det gäller både för vargar och andra hunddjur. Men det är inte beroende på någon sorts sadistisk blodtörst. Och egentligen är det ju vi människor som genom vår djurhållning skapat situationen. 

Vargen är ju en sorts vild hund. Hundar och vargar kan ju exempelvis para sig och få valpar. Sådan hybrider kan vara mycket farliga och det är bara idioter som skaffar sig den typen av hybrider. Dessa har varken den vilda vargens naturliga skygghet för människor eller den dominicerade hundens kvardröjande valpbeteende som vuxen. När en sådan hybrid blir vuxen kan den bli aggressiv och  vilja dominera och angripa för att ta makten över ”flocken”. 

Vargens nära släkt med hunden gör att den uppfattar hundar som vargar som kommit in på dess revir. Därför angriper den lösdrivande jakthundar. Så den typen av jakt är svår att bedriva i ett vargrevir. I så fall måste man först skrämma bort vargarna och då skrämmer man ju också bort det övriga viltet. 

Så vargen är en besvärlig medlevare på många sätt. En kamrat med en betydligt större hjärna än en tamhund som ylar mot månen om natten. Jag har en gång legat i tält i Kanada och lyssnat till hur vargarna ylat någon kilometer bort. Det kändes spännande och vackert. Och jag var inte ett dugg rädd för en gångs skull. För det fanns inga farliga människor där.

Peter