Hej djurvänner!

Jag förstår att ni undrar var jag tagit vägen. Att jag inte skrivit på några dagar beror på att jag tycker det har hänt så mycket otäckt och tråkigt att jag tappat lusten att skriva. Dessutom har det varit ett jävla gråväder hela veckan som tagit ner humöret ytterligare. 

Men nu är det helg. Jag och min kamrat katten skall fira denna i ensamhet. En riktig grabbhelg med andra ord. Det är alltid en liten utmaning att komma på något som både jag och min kompis uppskattar till middag, när vi är ensamma. Vi har ju som tradition att äta ihop när vi är själva. Då jag vägrar äta hans vanliga mat hur gott den än doftar så är det jag som bestämmer menyn. Faktiskt är det så att en del kattmat doftar så gott så man får lust att bre den på en macka. Jag har hört att det beror på att kattmatsproducenterna kryddar maten så att vi människor skall uppfatta den som aptitlig. För det gör att vi tror att katterna delar vår smak och köper just den burken i hyllan. Men min katt lurar de inte, för han är jävligt kräsen och bryr sig inte om såsen så är kryddad med konjak, om innehållet i övrigt är otjänligt. Till exempel anser min katt att de flesta sorters burkmat är oätlig och han skulle gärna bjuda mig på en burk om han slapp äta eländet själv. 

Men jag tror att han skulle kunna uppskatta lantpaté. Kanske kunde vi ha det som förrätt med cumberlandsås. Jag tror kamrat katten avstår från såsen men patén skulle han nog kunna uppskatta. Sedan skulle man kunna steka en skiva oxfilé i små kuber som biff Rydberg. Det skulle säkert slinka ner i hårbollen. Det är tur att man har någon att äta middag med, för att äta ensam är tråkigt. Nu kanske ni tycker att det låter väl lyxigt att bjuda sin katt på oxfilé. Men det beror på att ni inte känner min katt. Han är värd det bästa huset har att bjuda.

Peter