söndag 1 februari 2015



God morgon primater!
Som ni lagt märke till heter jag Peter Uddenberg. Det är jag lite mallig över för jag är släkt i rakt nedstigande led med sergeant Peter Uddenberg född 1686. Han var sergeant i Karl XII armé och blev senare tullbesökare i Kalmar. Han var gift med Brita Catharina Svanfeldt. De fick fyra barn varav ett hette Peter. På den vägen är det. Nu vet jag inte om det är så mycket att malla sig över att man är släkt med en sergeant. Även om han senare blev tullbesökare. Jag vet inte vad en tullbesökare gör för något. Förr tyckte jag själv att det var lite nervöst att besöka tullen. Jag såg nämligen alltid skyldig ut och blev stoppad flera gånger. Egentligen gjorde det inte så mycket för jag hade aldrig med mig mer än man fick ha med sig. Men sedan gick vi med i EU och nu får man ju ha med sig hur mycket öl och sprit som helst, utan att vara nervös. Men när jag var ung kunde man bli stannad i tullen och så rotade de igenom ens ryggsäck. Det var pinsamt för man hade ju ofta varit borta några veckor och hade skitiga kalsonger och t-tröjor i ryggan, som nu någon stackare var tvungen att rota runt i. Man riktigt såg hur äckligt de tyckte det var. 
Idag tänker jag på ostracism. Som ni vet var det en metod i det antika Aten att komma tillrätta med folk som hotade få för mycket makt och därmed hota friheten. Då kunde folkförsamlingen samlas och diskutera saken. Sedan fick de som tyckte att någon började bli för kaxig och demagogisk skriva dennes namn på en lerskärva (ostracon på grekiska). Om tillräckligt många skrivit någons namn på en skärva fick denne lämna Aten på tio år. Det var inget straff som medförde vanära. Men man fick ta sitt pick och pack och flytta till mindre Asien eller så. Ett rätt förståndigt system. Tänk om det funnits under förra århundradet. Då hade kanske Hitler fått flytta till södra Afrika i tio år och med lite tur blivit uppäten av ett lejon. Stalin hade väl hamnat i Sibirien i tio år. Tio långa vintrar i 50 minus hade kanske gjort honom lite ödmjuk. I varje fall hade han nog legat lite lågt för att slippa komma dit igen. Och Mao tse Jättetung hade väl skickats till det inre Mongoliet på tio år. Då hade han nog magrat ordentligt och dessutom hade hans möjlighet att jävlas varit rätt liten i en jurta på den Mongoliska slätten. Men de förståndiga gamla grekerna visste om riskerna med så kallade ”starka män” och populister. Så de skickade bort dem på tio år så fort de stack upp. Det var bra gjort.
Peter

Inga kommentarer: