God morgon djurvänner!

Som jag skrev om igår så har kamrat katten vägrat äta sin mat i flera dagar. Idag var likadant jag öppnade en påse med käk av en sort som han accepterat tidigare som fullt ätbar. Men han bara tittade på den och sedan på mig med anklagande ögon. ”Tror du att jag tänker äta det där”, sa han och gick iväg och såg sur ut. Själv var jag tvungen att gå och betala för bilparkering och handla lite frukost. När jag står i kassan med fil och småfranskor och frukostkäk så frågar damen i kassan om jag köpt köttfärs till frukosten också. För jag hade faktiskt köpt lite köttfärs. Så jag fick berätta om kattens matvägran och att köttfärsen var till honom. Hon tittade på mig som man tittar på en dålig förälder som skämmer bort sitt barn. Hon menade att mitt sätt att hantera matsituationen kommer göra katten bortskämd och odräglig. Men det är han redan, så det behöver man inte oroa sig för. Han lindar mig runt sitt finger. Jag säger till på skarpen: ”Det blir inget annat käk. Så nu är du så god och äter ditt Kit e Kat-käk, som jag köpt för dyra pengar. Det har jag säkert sagt en vecka nu. Men han bryr sig inte. Det är viljornas kamp som pågår och idag är jag alltså besegrad. Nu har han fått köttfärs och ligger på sängen och ser nöjd ut. Den bortskämda hårbollen. Som jag tycker så mycket om.

Idag var det någon på Facebook som ville ha förslag till namn till sina två kattungar. Då kom jag att tänka på följande dikt av T. S. Elliot:

The Naming Of Cats 

The Naming of Cats is a difficult matter,

It isn’t just one of your holiday games;

You may think at first I’m as mad as a hatter

When I tell you, a cat must have THREE DIFFERENT NAMES.

First of all, there’s the name that the family use daily,

Such as Peter, Augustus, Alonzo or James,

Such as Victor or Jonathan, George or Bill Bailey–

All of them sensible everyday names.

There are fancier names if you think they sound sweeter,

Some for the gentlemen, some for the dames:

Such as Plato, Admetus, Electra, Demeter–

But all of them sensible everyday names.

But I tell you, a cat needs a name that’s particular,

A name that’s peculiar, and more dignified,

Else how can he keep up his tail perpendicular,

Or spread out his whiskers, or cherish his pride?

Of names of this kind, I can give you a quorum,

Such as Munkustrap, Quaxo, or Coricopat,

Such as Bombalurina, or else Jellylorum-

Names that never belong to more than one cat.

But above and beyond there’s still one name left over,

And that is the name that you never will guess;

The name that no human research can discover–

But THE CAT HIMSELF KNOWS, and will never confess.

When you notice a cat in profound meditation,

The reason, I tell you, is always the same:

His mind is engaged in a rapt contemplation

Of the thought, of the thought, of the thought of his name:

His ineffable effable

Effanineffable

Deep and inscrutable singular Name.

Peter