Hej små solstrålar!

Det har varit några tråkiga och deppiga dagar. Jag har tänkt på koncentrationsläger, krig och dödande. Men det är också något i tiden som känns obehagligt. Som när man ser åskmoln torna upp sig och man väntar på den första åskknallen. Som ni vet går allt mot entropi och upplösning och det känns som det närmar sig. Men så har folk känt många gånger förut i världshistorien. Inför millennieskiftet år 1000 var hela Europas kristna övertygade om att världen gick mot sitt slut och att domedagen låg runt hörnet. På 1300-talet var man övertygad att gud hade beslutat sig för att förgöra den syndiga mänskligheten och börjat med att skicka digerdöden som ett smakprov. När jag var barn var jag övertygad om att det skulle bli atomkrig. Nu vet jag inte vad som kommer att hända. Men vem vet. Kanske vinner jag plötsligt 100 miljoner på Postkodlotteriet. Men va fan skall jag med det till egentligen. Jag har redan råd att köpa dyra ostar och dyrt rödvin varje helg. Och den här helgen skall jag dessutom göra en mustig gryta har jag tänkt. Dessutom har jag en svanslös katt som gillar mig i alla lägen. Jag är, som ni vet, väldigt förtjust i honom också. Det är konstigt att man kan ha en sådan relation till katt, som jag har till honom. Jag skulle nästan kalla det kärlek. 

Som ni vet har jag varit rätt risig i några veckor. Jag har ju till och med varit hemma några dagar. För att få tiden och gå försökte jag titta på TV mer än vanligt. En sak som slog mig var all jävla reklam för olika lotterier, spel och poker som var på alla kanaler. Jag gissar att det finns en marknad för allt detta slöseri. Det måste alltså finnas massa människor som tycker sig ha råd att spela bort sina slantar. När jag var ung var det förbjudet att spela om ”pengar och pengars värde” som det hette. Det var ett bra förbud som genast borde återinföras. Folk skall ta mig fan inte luras spela bort sina pengar. Om de absolut vill bli av med dem så är det bara att sätta in dem på mitt pluskonto, så skall jag förvalta dem på bästa sätt. 

Peter