Hej vänner!

Vad som folk säger är sanning och vad som är fakta är ju inte samma sak. För sanningen kan ju ändras med tiden. Fakta är ju fakta, om man inte fuskar förstås. Vad gäller det som folk trott på som sanning, har ju ofta i efterhand visat sig helt uppåt väggarna. Katolska kyrkan trodde sanningen var att gud skapat jorden mitt i universum och att solen och stjärnorna cirkulerade runt denna guds skapelse. När Galilei kom och visade att detta var helt fel, så blev man så förbannad att man fängslade och torterade honom, tills han förnekade det han sagt. Han kom ändå lindrigt undan jämfört med Giordano Bruno, som eldades upp på bål för han sa att Galilei hade rätt.

Ända in på 1800-talet ansåg trodde ju många att jorden skapades, som det stod i bibelns skapelseberättelse. Många blev upprörda över Darwins teori om evolution och att människans förfäder var mer aplika än man ville de skulle vara. Så bara för man inte gillade att det skulle vara på det sättet, så förnekade man alla de fakta, som talade i den riktningen.

Vi verkar ha mer eller mindre svårt att stå ut med fakta, som talar emot vår uppfattning hur vill att det skall förhålla sig och en del blir väldigt upprörda, när dessa fakta motsäger hur de vill att det skall vara. Som det på något sätt är en kränkning. Så har det varit i historien och så fortsätter det att vara. 

Som när jag började i mitt yrke och jobbade i en verksamhet, där sanningen var att Freuds och hans efterföljares teorier om orsakerna till allt, från barns hyperaktivitet till autism och schizofreni berodde på tidiga erfarenheter under barndomen. En verksamhet där många ansåg familjeterapi vara boten, för ta mig fan allt. När alltmer fakta talade för att ärftliga faktorer och biologi var viktigare, så blev en del förbannade över att få sin världsbild rubbad. De nästan hatade den som kom och redovisade, de fakta som talade för att de var ute och cyklade. I den verksamhet jag jobbade i då, var till exempel Gillberg närmast ett fult ord. Jag ansågs väl mer ofarlig och lite oerfaren och dum. Fast en del blev rätt arga på mig med.

Fakta har en tendens att till slut tränga in som olja i lögnernas rostiga maskineri. Som när tobaksindustrin i början på 60-talet försökte hindra all information om sambandet mellan rökning och lungcancer. Det gick till slut inte, då fakta var så entydiga.

Att jag kom att tänka på detta beror på att jag just läste att den så kallade presidenten i USA gett chefen för en statistikmyndighet sparken. Hon hade nämligen redovisas siffror om att antalet nyskapade jobb hade minskat, sedan Trump blev president. Vilket han inte gillade och var fakta han inte ville tro på. Så hon fick sparken. Likaså har den myndighet som övervakar klimatutvecklingen och redovisar siffror på hur denna ser ut, fått nerdragna anslag och fått säga upp mycket av sin personal. Överhuvudtaget ligger alla institutioner och verksamheter, som redovisar fakta, som inte presidenten och hans parti gillar löst till. Man vill att verkligheten skall se ut på ett visst sätt och försöker tysta allt och alla som talar emot.

Hos mördaren i Moskva har ju detta nått en fulländning. Han har ju hittat på en helt egen verklighet, som inte har något med den utanför hans eget huvud att göra. Det värsta är att massor av människor tror på galenskapen. De som inte håller med honom, låser han in eller tar livet av. Så farlig är sanningen för diktatorer. För han vet att ”sanningen skall göra er fria”, som Jesus så riktigt påpekade. Så den måste döljas och förnekas till varje pris, i diktaturernas nyspråk.

Jag är i Stockholm. Egentligen var jag på väg norrut. Men vädret gjorde att det blev bättre att avvakta till det lugnat ner sig. Lite trist. Men jag har det ändå rätt bra och får väl försöka göra det bästa av dagarna. En stor fördel med att vara pensionär är att man kan ta en dag i taget utan att fundera på om semestern skall ta slut. Nu måste jag gå ut med taxen Stefan.

Peter