Upp steg den
gyllenfingrade
Eos över ön
i öster.

Han skulle komma
hem på en väg av guld.

Hem efter alla
dessa år på
havet.

Havet vars herre
hatar honom och
önskar honom död
genom vatten.

På vägen funnen
av gudinnor och
kvinnor.

Ibland stark av lust,
ibland svag och sargad
uppsköljd av havet.

Nu står han vid
rodret och undrar
över meningen med sin resa.

Men det enda han vill minnas
är kvinnors värme och de
sekunder deras darrning
fyllde världen.

Nu är han snart framme,
båten kommer förtöjas vid
den brygga som han
en gång lämnade.

Hem till den han
älskat under alla
dessa år.

Han undgick död
genom vatten,
han undgick död
genom vapen.

Men snart besegrad
av död genom död.