fredag 13 september 2024

 

Hej vänner!

Jag är inte i någon vidare form. Efter något som jag starkt misstänker var covid, för några veckor sedan, är jag fortfarande trött, sliten och har tappat det mesta av lukt och smak. Har rätt begränsat med ork och känner som något gör det lite tungt att andas. Jag är ju vaccinerad mot eländet tre gånger och ändå blev jag så här dålig. Det börjar bli rätt påfrestande och jag börjar bli orolig att det inte skall gå över. För att ha så här, är minsann inte så jävla kul i längden. Verkligheten har sina sidor. Men att vara så trött att man inte riktigt orka närvara i den, är faktiskt ännu jävligare .

Jag är någorlunda klar i knoppen och misstänksam. Men jag börjar väl närma mig den ålder då man är ett lättfångat byte för de som vill lura på en saker. För jag tycker mig märka att jag får mycket samtal från telefonförsäljare. Då jag inte svarar på okända nummer som jag inte känner igen, utan att först kolla vem det är som ringer, så klarar jag mig oftast undan från att bli lurad. Jag tänker också att om det är något viktigt, så lämnar väl personen ifråga ett meddelande på telefonsvararen. Är det en försäljare så blockerar jag numret och har nu säkert flera hundra blockerade nummer. Men det här oskicket att ringa upp äldre människor och lura på dem saker och prenumerationer, är ett jävla sätt. Nu läste jag i Dagens Nyheter att socialdemokraterna har någon sorts jävla lotteri, som ägnar sig åt att lura på folk att prenumerera på lotter. Man har tydligen specialiserat sig på att lura folk som är äldre än mig och lite trötta i huvudet. Vilket är jävligt skamligt.

I USA var det ju debatt mellan presidentkandidaterna. Eller vad man skall kalla det. På ena sidan stod en förvirrad, svamlande narcissist och ljög och hittade på. På andra sidan en begåvad och ovanligt snygg kvinna och verkade helt normal. Så någon debatt var det väl egentligen inte. Den jävla fåntratten berättade visst, att han vann valet förra gången och hur mycket Putin och andra diktatorer gillar honom. Vidare att flyktingar från Haiti har för vana att käka upp grannarnas hundar och katter. Ett rykte som naturligtvis visat sig vara ett rent jävla påhitt. Som det mesta annat knäppgöken säger.

Svalorna har flyttat och sakta börjar vår del av planeten luta sig bort från solen. Snart skall löven färgas i rött och guld. Sedan faller de av och träden står som siluetter mot himlen. Det är liksom vemodigt och får en att tänka på livets villkor. Som när man går över en kyrkogård en regnig höstdag och löv faller och det doftar jord. Inte sorg, inte oro, men ett djupt vemod. Numera också med tanken, att det var så här det blev. Så mycket som man oroat sig för och tyckt viktigt som inte alls varit det, när man ser tillbaka. Inte viktigare än ett löv som faller mot marken.

Nu skall jag snart gå ut på stan och sätta mig på ett kafé och dricka kaffe och äta ett onyttigt wienerbröd. Inte för jag kommer känna så mycket smak. Men det är ändå lite trevligt på något sätt och lite vardag efter denna konstiga sommar. 

  Peter

 





Inga kommentarer: