Hej vänner!

Jag är 70 år och har väl avslutat delar av mitt liv. Så kommer jag nog inte jobba så mycket mer. Men det beror inte bara på min ålder, utan också på att jag inte vet om jag vill. Så den viktiga delen, som varit mitt arbetsliv är avslutad. Mina barn är vuxna och klarar sig själva. Så även föräldrarollen är väl avklarad, även om jag fortfarande tycker att dessa vuxna kvinnor, är mina små tjejer. Vilket är lite jobbigt ibland och jag kan bli gråtmild och löjlig, när jag tänker på dem. Som jag skrivit förut är det ofta numera jag tänker: ”Så det var så här mitt liv blev”. Nu vet jag att många av er som läser detta tycker att det är ett rätt dumt sätt att tänka. Men det är liksom inte något jag enbart bestämmer själv. För även om våra tankar kan påverka våra känslor, så gäller även det omvända. Vilket man till exempel märker när man är kär i någon. Som ni vet, blir man då jävligt korkad och rätt fånig i hjärnkontoret. Men blir liksom känslostyrd och tankarna blir därefter.

Det finns tydligen de som funderar mycket på vad som är livets mening. Själv är jag inte så säker att det har någon mening, utöver den rent biologiska att se till att arten överlever och att några tar över när jag lämnar in. Vad livet i övrigt har för mening förstår jag inte. Vilket låter rätt torftigt och tråkigt, när jag skriver det. Men även om livet inte har så mycket mening, så kan man ju ändå använda tiden på bästa sätt. Jag tycker det bästa är att vara snäll och göra tillvaron lite lättare för de man träffar på och inte jävlas med dem.

När man tänker på hur livet blev kan man ju inte låta bli att tänka på vem man själv är. Själv har jag nu äntligen börjat försonas med mina svagheter och tillkortakommanden. Det obehagliga överjag som plågade en när man var ung, har mest blivit en liten tjatig syrsa. En syrsa som man nästan inte hör längre. Den har nog lämnat in. Vilket är skönt även om det tog tid att ta livet av den. När man var ung kunde man ibland uppfatta de som hade synpunkter på ens sätt att vara, tänka och klä sig, var värda att lyssna på. Men det har ju visat sig att de inte alls var. Synd att man brydde sig om deras dumma synpunkter när man var ung. För det gjorde en ofta osäker och ledsen.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna börjar: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Det tycker jag låter jättebra. Men däremot har jag tvivel på att alla har utrustas med ”förnuft och samvete”. Det finns mycket som talar emot att så är fallet. Men allt annat som står där håller jag med om. En konstig sak är att om man säger att man vill att världen skall vara hyfsat rättvis och att alla människor borde ha rätt till att äta sig mätta och ha en bostad, så verkar en del tycka att man är till vänster. Speciellt om man säger att världens rikedomar borde fördelas rättvist och efter behov. Så att ingen behöver frysa och svälta. Men för mig handlar det på något sätt inte om politik, utan om moral. Rättvisa är moraliskt riktigt och orättvisa är orätt.

Jag är ledsen över hur vårt samhälle har utvecklats. Hur fan blev det så här. Något är i grunden fel och jag är ofta rejält ledsen över hur det har blivit. Skjutningar, mord, sprängningar, fattigpensionärer, barn som mördar, bedrägerier och miljöbrott. Något är i grunden fel i mitt land. Jag börjar faktiskt tappa hoppet om att det skall bli bättre. Hoppets motsats är ju besvikelse och jag är rejält besviken. Det är ju fan att man skall känna sorg och nedstämdhet, när man tänker på sitt hemland. Men, som sagt, hoppet har dött och ligger som självdöd fisk i sumpen. Om jag var rik skulle jag bjuda med alla jag älskar och tycker om, till ett tryggare och mindre hopplös land. Då skulle jag visserligen vara främling i det landet. Men det är jag ju numera också i det land jag bor. Så främling skulle jag vara på bägge ställena. Men jag skulle slippa sorgen över det jag förlorat.

En annan sak som gör mig förtvivlad är de förbannade krigen som bara fortsätter i sin onda meningslöshet. De startas av de tyranner, som utgör mänsklighetens sämsta och vidrigaste del och leder till ett oändligt lidande för människor som inget ont gjort. Jag läste att Putins kompis Dmitrij Medvedev tycker det vore bra att med en atombomb förvandla Kiev till en ”grå fläck”. Man undrar hur den hjärna ser ut som tänker sådana tankar, av ren ondska. Vem har gett sådana människor makt och inflytande. Men i USA kan tydligen miljoner människor tänka sig rösta på en uppenbarligen tokig lögnaktig narcissistisk psykopat. Det är helt klart att ondska och dumhet kan vara en framgångsrik kombination och få många att känna igen sig. Någon som säger de lögner man vill tro på och straffar de som kommer med den otäcka sanningen. Idag skulle väl den unge som säger: ”Kejsaren är naken” genast slås ihjäl av någon extrem jävel.

Vad händer i världen kanske ni undrar? Då kan jag berätta det för er. I USA var det en knäppgök som planerade skjuta en annan knäppgök. Som tur var misslyckades han. För tyrannmord leder aldrig till något bra. Så har det varit sedan Brutus och hans kompisar försökte rädda republiken genom att mörda Caesar. Vilket gjorde att killar som Nero och Caligula kunde bli Caesarer. För även den värsta jävla tyrann har alltid kompisar som är beredda att ta över. Oftast en som är ännu jävligare än den som mördats. Fast det är klart man kan fundera på om det hade varit helt fel att skjuta Hitler 1934. Men även han hade galna kompisar, beredda att hoppa in. Vad som blivit det kontrafaktiska resultatet av detta går ju inte att svara på. Nu får man istället hoppas och be till gud, att Trump förlorar presidentvalet.

Jag läste förresten att Trump med versaler skrivit ett inlägg där han skrev att han ”HATAR TAYLOR SWIFT”. Hon har ju sagt att hon avser rösta på Kamela Harris och därför är han tydligen jättearg på henne. Vilken idiot! Nu har han ju lyckats bli osams inte bara med henne utan också hennes beundrare. Vilka oftast visst är flickor och unga kvinnor, som nu aldrig kommer förlåta honom eller de som stödjer honom. Han bryr sig kanske inte så mycket. För han verkar inte gilla kvinnor.

Jag läste också att den ryska krigsbrottslingen varit i Mongoliet för att träffa en schaman och fråga denne vad han trodde, om huruvida det vore bra att använda kärnvapen. Det låter precis så galet som det är. Fast han kunde ju åkte till Norge. För där har ju en närig prinsessa gift sig med närig kille med just det jobbet. Rätt pinsamt och många norrmän funderar på om det inte börjar bli dags för republik. Men det riktigt pinsamma är, att vårt kungahus deltog i fjanterierna och därmed skämde ut hela nationen.

Ni som läser min blogg regelbundet kanske minns att jag för länge sedan skrev om att jag tyckte alla jävla lotterier och kasinospel borde förbjudas. Det enda som skulle få finnas kvar var Penninglotteriet och det av historiska skäl. För där jobbade en gång Carl Michael Bellman. Så till minne av honom, kunde just detta lotteri få finnas kvar. Det var väl mera en anställning på pappret, som Bellman skötte på ett föredömligt dåligt sätt. Han var visst sällan på jobbet. Men istället skrev han geniala visor om urmakaren Jean Fredman och dennes kompisar. Som tapetmålaren fader Berg, undersappör Fredrik Movitz, korpral Mollberg och Ulla Vinblad med flera.

Även om Bellman inte skötte sitt jobb på penninglotteriet något vidare, så ägnade han sig inte att lura äldre damer att prenumerera på lotter. Han använde sig inte av grova brottslingar i sitt arbete heller. Som ni säkert läst har socialdemokraterna haft ett lotteri, där man genom att ringa upp folk äldre än mig och förhoppningsvis lite mer förvirrade, för att genom övertalning och lögner lura dem att prenumerera på rätt dyra lotter. Man hade också ytterligare hjälpt bedragarna, genom att ge dem tillgång till partimedlemmars namn och telefonnummer. Till de ytterst ansvarigas försvar får man säga, att när detta avslöjades gav man styrelsen för verksamheten sparken och avslutade samarbetet med de kriminella typer, man lagt ut ringandet på. Så nu är det väl bara att försöka lämna tillbaks de pengar, som man lurat till sig. För man tänker väl inte använda dessa smutsiga pengar i sin verksamhet. En sak som jag lade märke till var att det i alla tidningar, utom Aftonbladet fanns artiklar om denna skandal. Men i Aftonbladet stod det inte ett ord. I varje fall inte i nätupplagan. Det är dåligt och gör mig besviken. Den typen av lojalitet är hyckleri och sådant är det värsta jag vet.

Klockan är 05:04 och det är fortfarande mörkt ute. Jag har ätit frukost och nu skall jag gå och lägga mig en stund. Det är den 17 september år 2024 och jag är 70 år 1 månad och 3 dagar gammal. Sålunda har jag levt 25601 dagar. Jag har skrattat, gråtit, käkat och älskat tusentals gånger under denna tid. Som ovanstående Bellman skriver: ”Så lunka vi så småningom. Från Bacchi buller och tumult.” Det är fan vad man hunnit med. Inte underligt att man börjar bli lite trött.

Peter