I november reste jag
mig och började gå
den sista biten.
Jag gick genom
avlövad skog och
i blek sol.
Så hemlös jag
varit, tänkte jag.
När blev jag, den
som bär denna
längtan och eviga
saknad genom livet.
En som ensam
värmer sina händer
vid glöden och fryser
om ryggen.
Så släcktes dagen
och jag stod stilla och
lyssnade på tystnaden.
Så hemlös jag varit,
tänkte jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar