Hej vänner!

Winston Churchill sa någon gång mellan whiskyn och cigarren att: ”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra.” Vilket jag håller med om. För jag är, som ni vet, i grunden mycket för demokrati. Denna bygger ju på att vi accepterar att det finns andra som inte delar vår uppfattning, om vad som är den bästa lösningen på de problem, som vi medborgare ställs inför. Vi behöver inte hålla med eller dela deras uppfattning. Men vi respekterar dem och tror att deras idéer, hur dumma vi än tycker de är, styrs av god vilja. För om vi tror att de tycker som de tycker på grund av att de är onda människor, som vill skada och göra ont, så behövs ju egentligen varken de eller deras idéer. Om vi är de goda och de som har rätt, så skulle de andra och ondskefulla inte behövas och demokratin vore onödig. Så tänker väl de som inte gillar demokratin och är snabba på att avskaffa den så fort de får chansen. Som demokrat är det alltså ibland nyttigt och sätta sig i motståndarens sätt att se på saker och ting. Samt pröva hans argument och för en stund argumentera för hans uppfattning, även om man sedan kommer fram till att man inte delar den. Det är en nyttig övning.

Det är ovanstående som gör att jag numera ofta retar mig på en del debattörer. De verkar så malligt övertygade att de står på de rättvisa och godas sida och har rätt, att de framställer folk med annan politisk uppfattning som lögnaktiga och onda odjur, som vill sin nästa illa. Som medvetet försöker driva folk från hus och hem. Samt ta maten från deras undernärda barn. Om så var fallet skulle ju vissa partier inte behövas, för mer ondska behövs ju inte i världen. Voltaire sa visst aldrig: ”Jag hatar dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.” Det visst en så kallad faktoid. Men det är ändå rätt bra sagt. Man skulle också kunna säga: ”Jag tycker du har fel och oroar mig för vilka konsekvenser detta kan få. Men förstår att du i grunden är en god människa, som vill oss väl. Jag är dessutom ödmjuk nog att inse att även jag kan ha fel.” Det demokratiska samtalet och demokratin bygger ju på något sätt på en sådan inställning. För om vi tror att allt är en kamp mellan gott och ont, så kommer den till slut avskaffas. Vilket jag inte vill. Oavsett vilken sida som är övertygad om att den är den goda.

Jag känner mig förresten gammal och trött. Känns som jag de sista månaderna åldrats flera år. Känner mig som en rätt tråkig gubbe. Vilket jag inte vill. Men antagligen är. Jag har drabbats av ett antal krämpor och de lär väl knappast bli färre i framtiden. Som djuphavsfiskar dyker minnen upp som jag inte tänkt så mycket på tidigare. En hel del rätt ledsamma faktiskt. Som gott kunde fått simma vidare långt nere i livets Marianergrav. Å andra sidan dyker en hel del kul minnen också upp. För jag har faktiskt levt länge. Vilket jag märker när jag tänker på allt, som hänt under de år jag knallat runt på denna boll i Universum.

Jag har ju förut skrivit om min skolgång. Som började 1961 i Enskedefältets folkskola. Det första skolåret var rätt okej. För som jag minns det hade jag en snäll fröken som jag tyckte om. Jag har också lite minnen av att vi fick se på skolplanscher och fick skriva långa rader med bokstäver och siffror, vilket var oerhört tråkigt. Jag hade ju ingen vidare handmotorik så mina rader med bokstäver var inte så snygga och hamnade oftast inte där de skulle på raden. En gång i veckan fick vi gå och bada i små badkar. Det fanns en badavdelning där tanter i vita kläder övervakade badandet så vi blev rena och fina. För på den här tiden var det långt ifrån alla som hade dusch och badkar i lägenheten. Ibland fanns det ett badkar i källaren att boka för de boende. Något som nog många avstod ifrån. Så för att vi inte skulle bli alltför skitiga, så fanns denna förnämliga badanläggning. För det var viktigt att vara ”hel och ren”.

Som jag berättat tidigare var det mycket böner och psalmsång under skoldagen. För vi trodde ju på gud allihop och en del dessutom på tomten. Däremot hade nog de flesta av oss rätt diffus uppfattning om hur barn blev till. För sådant pratade man inte om på den här tiden. Sexualundervisning för barn, hade väl inte ännu blivit en del av läroplanen. Jag lärde mig iallafall läsa och skriva under detta första skolår. Samt räkna, be ”Fader vår” och annat nyttigt. Som att sädesärlan var en flyttfågel. Vilket min fröken berättade för mig när hon var rastvakt och vi såg en sådan fågel. Hon berättade att den nog kommit från Afrika. En kontinent som på den här tiden, fortfarande låg oändligt långt bort och endast besökts av forskningsresande och missionärer. För de som bodde där behövde både observeras och lära sig ”Fader vår” för att bli som folk.

Tyvärr flyttade vi till Skåne när jag började andra klass och fick en dum fröken som visserligen också hon, undervisade i kristendom, bad och sjöng psalmer. Men jag gillade henne ändå inte. Jag bodde på olika ställen i Skåne från jag var åtta år till jag var elva. Både på landsbygden och i Malmö. Men jag vantrivdes överallt och tycker fortfarande inte något vidare om detta landskap. Det finns säkert ställen där som är fina och trevliga. Men dessa har jag inte något minne av. Platt, blåsigt och lerigt var det, som jag minns det. Kunde gott lämnas åter till Danmark, om de vill ha eländet. Inte ens skåningarna själva verkar trivas. För de har ju flyttat till Södermalm och börjat jobba på radio och TV hela gänget. Iallafall många av dem. Själv bodde jag alltså rätt många år i Skåne, men någon skånsk dialekt lärde jag mig aldrig. Antagligen för jag aldrig riktigt kände mig hemma där och tog avstånd alltihop, inklusive dialekten. Fast efteråt har jag förstått att min mammas sjukdom som plågade henne och ännu inte diagnostiserats, gjorde hemmet ledsamt och sorgligt. Detta påverkade säkert också min känsla av att Skåne generellt var en trist och ledsam plats.

I kväll är det schlager-festival på TV. Det orkar jag inte se. Men jag läste att Loreen visst skall vinna. Det blir väl kul för henne. Det finns säkert annat på TV som är kul att titta på. Men jag har svårt att se på långfilmer och sådant numera. Tappar liksom koncentrationen och blir trött. Tror det kan ha med de senaste månaderna äventyr att göra. Eller så har det med de senaste 68 åren att göra. Vad vet jag.

Nu går jag och löser korsord. Har bara några omöjliga ord kvar. Skall säker bli krdrt eller jöckk. Sedan är det klart!

Peter