Hej vänner!

Jag har haft svårt att finna någon inspiration sista tiden. Jag har också som ni märkt fastat i tankar om världens ondska och jävlighet. Vilket gjort att jag inte velat fortsätta att älta detta i skrift. Det räcker med att jag gör det i mitt eget huvud. I vilket ph-värdet för närvarande är rätt lågt.

Ni läste väl om att en del i Mumindalen är upprörda över att statsministern där, varit på tjejfest och dansat och haft kul. Hon hade också druckit en del sprattelvatten. Själv blir jag inte ett dugg upprörd över detta. Dessutom tycker jag det är orättvist. Hade det varit några överförfriskade och överviktiga gubbar, som suttit fulla som elefanter utanför bastun, med en manlig statsminister i samma tillstånd, hade folk säkert bara lett lite överseende. Även om de sluddrat fram Runeberg och pissat på sig. Men bara för statsministern är en ung vacker kvinna, så skall man på sina håll moralisera och se sur ut. Winston Churchill var ju inte nykter en enda dag när han var premiärminister. Vilket inte är något att ta efter. Men att några gånger per år få regrediera i jagets tjänst, om man är finsk statsminister är ett tecken på att man är lite kul och mänsklig. Alla kan ju inte gå runt och se ut som ett miljöpartistiskt språkrör med förstoppning, dagarna i ända. Så dansa på Lilla My, tycker jag. Gör mig lite glad.

Finland statsminister är alltså påtagligt snygg. Vilket man som 68-årig gubbe bör vara lite försiktig att påpeka. För något år sedan var folk upprörda för att hon hade klätt sig i en klänning med ett mycket klädsamt dekolletage. Något som jag och Arne Anka, ofta tycker är rätt fint. Även om vi får titta åt alla möjliga håll, för att inte blicken skall fastna fel. Men upprörda blir vi inte. En del andra blev. Men sedan fick man se en bild, där general Mannerheim satt spritt språngande naken på häst. Vilket gjorde det löjligt att bli upprörd över en kvinna visade lite av sina bröst. Något som faktiskt är löjligt. Vilket alltså 68-åriga gubbar också kan vara, av andra skäl.

Det har blivit lite svalare efter den senaste värmeböljan. Det har regnat i natt och är nu på morgonen molnigt. Vilket jag tycker är skönt. Jag har varit ensam sedan förra onsdagen. När jag är ensam saknar jag katten. Han var ett sällskap även om han mest låg och sov på sängen. Jag saknar honom och tycker ibland att jag ser honom i ögonvrån fortfarande. Det enda husdjur jag har nu är en stor spindel som bor på på muggen. Så om man hälsar på mig bör man inte lida av arachnofobi, vilket betyder spindelfobi. Om man gör det är det bäst att ringa innan, så skall jag fånga in Karl-Ellen i en låda. Själv gillar jag ju spindlar. I Australien finns det elaka jättegiftiga spindlar. Men våra är ju bara snälla och trevliga att ha som husdjur.

Rädda Barnen: https://www.raddabarnen.se/stod-oss/swish/

Peter