Hej vänner!

Kamrat katten har blivit riven på nosen. Nästan vid ögat, men det klarade sig. Men för säkerhets skull har jag bett en veterinär kolla på honom. Jag har ju kommit överens med veterinären att kolla honom regelbundet, på grund av hans sköldkörtel som det är fel på. Han är ju en gammal katt och vägrar ju äta specialkost, för katter med sköldkörtelproblem. Risken för biverkningar av medicinering var också rätt stor och han är ju svårflörtad med käk numera. Det fanns risk för att han skulle tappa aptiten helt av sådan medicin. Vilket vore olyckligt. Så veterinären och jag kom överens om att han skulle få knalla runt så länge han inte hade ont, eller mådde dåligt på något annat sätt. Men att jag skulle komma med honom regelbundet på kontroll. Nu kan de ju kolla både den rivna nosen och allmäntillståndet tänkte jag. Igår tyckte jag hann verkade må rätt bra. Men idag verkar han trött och deppad. Kanske för att han fick stryk av en annan katt. Han är ju inte så snabb och stark längre, så risken är väl att han råkar illa ut om han hamnar i katt-bråk. Det finns ju ett ordspråk om att: ”Arga katter får rivet skinn. Men det är ju dumt. För det får minsann snälla katter också.

Det fortsätter vara kallt. Idag är det bara tre grader i Visby. Så man får fortsätta vänta på vårvärmen. Den skall visst komma till helgen, enligt SMHI. Det finns ju en lång dikt av T.S Elliot som heter ”The Waste Land”. Denna dikt börjar med följande ord:

April is the cruellest month, breeding
Lilacs out of the dead land, mixing
Memory and desire, stirring
Dull roots with spring rain”.

Själv tycker inte att april är grym direkt. Mera småtaskig jobbig. Som lurar ut en i för lite kläder vilket gör att man går runt och fryser. Men till helgen skall det tydligen blir varmare och skönare efter de senaste veckornas bakslag.

Månader är väl inte direkt grymma. De bara är tolftedelar av året och sällan taskiga mot någon. Vissa är visserligen mörka och tråkiga. Men grymma är de väl inte direkt. När jag blir vaccinerad och kan resa, skulle jag gärna tillbringa november, december och januari på en plats som är varmare och mindre mörk, än där jag för närvarande försöker överleva dessa månader.

”Hur har du det annars” kanske ni undrar. På detta får jag väl svara: ”så där”. Jag skall i vår på nytt genomgå en undersökning av min prostata. Vilket alltid känns lite oroligt. Den vanliga och mer rutinmässiga undersökningen av detta organ är väl mer pinsam än obehaglig. Men nu är det dags för en mera noggrann genomgång igen. Det skall knipsas bitar och man skall rullas in i bullrande datortomografi- apparater och sådant. Sedan får man vänta på svar och oroa sig för vad detta svar innehåller. Så jag mår väl som en katt som blivit riven på nosen ungefär.

Fast jag väntar också på att få bli vaccinerad mot virushelvetet. Men det verkar dröja. Pandemier är jobbiga. Men jämfört med tidigare pandemier i mänsklighetens historia är den här inte mycket till pandemi. Den värsta är väl den pest som kallas Digerdöden. Jag läste i en bok att före den den slog till på 1300-talet i England, bodde ungefär sex miljoner där. När pesten dragit förbi var bara två av dessa sex miljoner kvar. Det låter orimligt. Men det är en duktig historiker som skrivit denna bok. Så det stämmer nog.

Spanska sjukan som slog till 1918 tog livet av mellan 50 och 100 miljoner människor. Man vet tydligen inte riktigt säkert. Hälften av de som dog i denna influensa var mellan 20 och 30 år. Den flesta av dessa dog inom en period på 24 veckor.

Det görs massa reklam på TV för ett företag som heter Mindler. Dit kan man ringa och prata med en psykolog om man inte mår bra tydligen. Själv tycker jag det låter konstigt. Men det kanske beror på att jag är lite gammal och inte hänger med i utvecklingen. Men som jag minns det fanns det en gång i tiden regler för hur psykologer fick göra reklam för sin verksamhet. Man fick informera om att man fanns och vad man jobbade med för typ av problematik. Men i övrigt skulle eventuell reklam vara återhållsam. Det är inte den där Mindler-reklamen. Bara lite dum. Men inte återhållsam.

Själv behövde jag aldrig under mitt yrkesliv göra reklam för min verksamhet. Det fanns liksom alltid kunder i överflöd som ville träffa mig. Oftast lite väl många i förhållande till arbetstid. Vilket vid flera tillfällen gjorde mig rejält utarbetad. Jag hade ju ofta spännande arbetsuppgifter, för jag utredde ju och pratade med lite ovanliga barn och ungdomar. Samt med deras föräldrar och andra vuxna, runt dessa lite knepiga små blommor. Det var nästan alltid spännande och ibland kul. Men just att det alltid stod en kö som väntade på att bli utredda och bli pratade med, var jobbigt och gjorde mig ibland överarbetad. Så jag tycker det är skönt att vara pensionär. Men innan virushelvetet slog till jobbade jag lite grann och det skulle jag gärna vilja fortsätta med. Så jag hoppas jag också av den anledningen att jag snart blir vaccinerad och då på nytt får jobba lite.

Jag känner mig ensam förresten. För viruset har gjort att jag inte träffat så många vänner det senaste året. Men jag missköter överhuvudtaget mina vänskapskontakter. När jag jobbade träffade jag ju på jobbet massor av människor och orkade inte alltid umgås med folk på fritiden. Jag blev som det heter ”relationstrött”. Kändes som jag inte orkade träffa någon som ville prata med mig. Så jag blev liksom lite folkskygg. Sedan kom viruset och gjorde att jag tyckte det kändes tråkigt att trängas med folk på Gotlandsbåtarna. Så de vänner jag har på fastlandet har jag inte heller träffat. Jag skulle vilja åka ut till Djurgården och spela Boule och dricka öl med några vänner. Det har jag gjort några gånger och det var kul. Fast mest vill jag bli vaccinerad och åka och träffa mina barnbarns-killar på riktigt och inte bara i telefonen. Det skall bli det första jag gör när man kan åka tåg och båt utan att oroa sig.

Maria har stuckit till Stockholm och här sitter jag ensam över helgen med en gammal riven katt. Jag får väl göra en utflykt eller något. Det skall visst bli lite varmare än vad det har varit. Kanske man kan plantera något på kolonilotten. En morot eller en böna till exempel. Jag har ju aldrig odlat något annat än skägget, förut i hela mitt liv. Så jag vet inte riktigt hur det går till. Men jag har skaffat en bok om hur man odlar saker i pallkragar. Jag får väl läsa på.

Peter