Hej vänner!

Så har då en liten tjej på 12 år kommit vägen för någon sorts gänguppgörelse och blivit skjuten till döds. Vilket ju egentligen bara var en tidsfråga innan något sådant skulle hända. Vad en liten tjej gör ute vid en bensinstation i Botkyrka mitt i natten kan man fråga sig. Jag hoppas att hennes föräldrar har ett bra svar på detta, för annars har de ju med all tydlighet visat att de inte har omdöme och visat sådana brister i sin omvårdnad att de straffas bör och tas ifrån vårdnaden om eventuella syskon till flickan.

Men det är möjligt att hon smitit ut medan föräldrarna sov eller var ute på något annat bus med någon kompis. Det kommer väl fram. Men nu blev hon alltså ihjälskjuten av någon totalt hänsynslös idiot, som tydligen hade tänkt mörda någon annan. Nu skall väl ett antal politiker med Morgan Johansson i spetsen framträda och beklaga och vara upprörda och berättat alla åtgärder de vidtagit för att få stopp på skjutandet. Åtgärder som hittills visat sig ha begränsad nytta och vad jag tror även fortsättningsvis kommer ha det.

Men det finns ju experter som de två ”forskare” på något som heter rättsociologiska institutionen vid Lund universitet, som ville i stort sätt avskaffa polisen och tyckte att invånarna själva kunde lösa sina konflikter genom medling. Jag läste hela den debattartikel dessa figurer skrev och tänkte: ”Går mina skattepengar till att ge sådana knasbollar lön? Lägg ner denna jävla institution vid Lunds universitet och gör något annat för stålarna.

Jag blir alltmer trött på att läsa om det ena våldsdådet efter det andra. Faktiskt blir jag riktigt nedstämd. Det känns som det bara blir värre och värre och att alla verkar maktlösa och förvånade över vad som händer. Jag jobbade ju i början på 90-talet i Tensta och var redan då väldigt orolig över hur många av barnen där hade det och hur det skulle gå för dem i framtiden. Jag förstod att det nog skulle gå dåligt för väldigt många av dem. Egentligen borde jag väl berättat då om vad jag såg. Men hade jag det hade jag nog kallats för både det ena och andra och min karriär, i mitt då nya yrke, hade nog gått åt helvete. Det var å andra sidan inte heller min uppgift att göra så. Men när statsministern sa på TV ”vi såg inte detta komma” så undrar jag om han och hans kollegor hade fetvadd i öronen och jävligt mörka glasögon. Eller att de inte ville se.

Jag är i varje fall deppad och det är jobbigt. För varje gång jag känner mig gladare kommer den här typen av nyheter och gör mig deppad igen. Jag tycker det blir allt värre med detta ju äldre jag blir. Men att barn som inte ens är tonåringar skall skjutas ihjäl, säger väl allt om hur långt det har gått.

Peter