måndag 3 augusti 2020

Hej vänner!

Jag är på rätt dåligt humör och tycker att det mesta är för jävligt. För jag blev så ledsen och förbannad efter att jag läste om mordet på den lilla 12-åriga flickan. Så jävla meningslöst och sorgligt. Hur fan blev det på det här sättet och hur skall det ta slut verkar ingen ha något svar på. Kanske finns det inget svar förresten. Bara massa ord som man hört förut och förklaringar, så fyllda av floskler att de dör som flugor i en övergiven sommarstuga i september. Surrar runt en stund i fönstret och sedan faller de ner på golvet.

Jag funderade på att köpa en pizza idag. Men så kom jag på att det nog inte är så nyttigt och ändå inte är så gott egentligen. Utom när man är bakis. Vilket jag sällan är nu för tiden. Ty jag har blivit en renlevnadsman och börjat tänka en del på min hälsa. Jag har ju fått en del krämpor och vill absolut inte ha fler. Ty jag vill kunna pinka och slippa att någonsin mer få ett giktanfall. Jag har helt enkelt fått varningar och påminnelser om min dödlighet under det senaste året, som gjort mig till en bättre människa. Långt ifrån perfekt, men lite bättre. Fast jag sjunger inte så ofta som förr och det är ju många tacksamma för.

Vet ni förresten att den första pizzerian öppnade i Stockholm 1968. Då var jag alltså 14 år. Jag har sålunda levt 14 år i ett land utan pizzerior. Den första McDonalds restaurangen öppnade 1973 på Kungsgatan i Stockholm. Det var nog det första hamburgerhaket överhuvudtaget i Sverige. Jag levde alltså 19 år utan att det fanns en enda hamburgerrestaurang i Sverige. 


Men hemma fick jag varken pizza eller hamburgare. För min far var en gourmet och ansåg att detta var maträtter som inte gick att äta. Han brukade säga just så. Att det han inte gillade, gick inte gick att äta. All svensk husmanskost gick att äta. Om den inte innehöll inälvsmat. För då gick den inte att äta. Sallad gick att äta. Men det var onödigt att göra. Bättre att ge till kaniner som gick att äta. Men som inte var särskilt gott. Vilket däremot stekt fläsk med löksås var. Likaså stekt salt sill och rimmad oxbringa med rotmos. Kalvstek med gräddsås gick att äta med gelé och pressgurka. Hemgjorda köttbullar gick absolut att äta, om han fick rulla dem själv. För de skulle vara små och jämt runda.

Min far gjorde alltså mycket god mat och var rätt noga med vad han stoppade i sig. Huruvida det han käkade var nyttigt eller inte, brydde han sig rätt lite om. Men gott skulle det vara och god mat kräver, som ni vet, smör och grädde för att bli riktigt god. Så tyckte farsan och så tycker jag!

Fast jag är betydligt mer öppen för smaker från andra länder och kulturer än han var. Men när jag tänker efter så är nog mina favoriträtter nog samma som hans. Som wallenbergare med potatismos och ärtor eller kokt torsk med äggsås. Förresten kommer jag inte ihåg om pappa gillade torsk med äggsås lika mycket som jag gör. Men det är definitivt en av mina favoriter.

Nu känner jag att jag babblar för att hålla tankarna borta från allt sorgligt och otäckt.

God natt!



Peter
















Inga kommentarer: