Hej vänner!
Vi
lever alltså i en konstig tid. Vad jag förstått har våra
grannländer stängt sina gränser så gott det går för att slippa
oss och andra inte helt pålitliga och eventuellt smittsamma
utlänningar. Det känns lite konstigt att tillhöra de farliga.
Kanske kunde vi få ta en promenad på Ströget eller Karl-Johan om
vi har med oss klockor att pingla med så lokalbefolkningen hinner
sätta sig säkerhet. Så drar vi bleka och hålögda iklädda gråa
trasor förbi mumlande på nationalsången. En i sanning ledsam syn.
Men
jag förstår att att man nu stänger sina gränser och hoppas att
det skall minska smittspridningen. Vad jag har läst är det tveksamt
om det får en större effekt. Men lite hjälper det kanske. Jag
undrar när man öppnar gränserna igen. Kanske tar det flera år
till det kommer ett vaccin. Men jag läste i tidningen att man
funderar på att ge upp försöken att stoppa smittan. Kanske stället
se till att så många får eländet och förhoppningsvis blir immuna
så smittan upphör. Fast det kanske bara var ett rykte i Expressen
som man inte borde föra vidare. Man bör överhuvudtaget inte sprida
rykten. Förresten tycker jag regeringens socialdemokratiska
ministrar skött sig bra, med tanke på omständigheterna. Tänk om
det suttit några hysteriska jävlar från ytterligheten och styrt
landet i denna svåra tid. Då hade det säkert varit ännu värre.
Själv
är jag lite mindre rädd idag. Varför vet jag inte. Kanske för jag
inte orkar vara skraj längre. Eller så har blivit mera fatalistisk
och tar dagen som den kommer. En stor tröst är att all erfarenhet
visar att barn inte verkar bli allvarligt sjuka och att de flesta
medelålders inte blir dödssjuka. Så föräldrar och barn verkar
klara sig rätt bra. Så en dag kommer väl detta virus bli ett av
alla taskiga virus som far runt och jävlas, men som de flesta är
immuna emot.
Jag
såg en film från Italien där folk som var isolerade i hemmet på
kvällen gick ut på balkongen och sjöng allsång tillsammans. Det
var fint och kändes lite hoppfullt i allt eländigt elände. Kanske
något att ta efter om det blir lika tråkigt här. Då kan svenska
folket gå ut på sina balkonger och sjunga tillsammans. Till exempel
kan vi ta i med ”Rosa på bal” eller sjunga om hur ”Rönnerdal
hoppar med skutt ur sin säng”. Då skulle vi säkert bli lite
gladare i denna oroliga och ledsamma tid.
Tvätta
händerna och ge fan i att besöka gamlingar. Har du handsprit så skänk den till de som vårdar de sjuka och ge fan i hamstra toapapper. Men framförallt sjung en sång om du står på din balkong ikväll. Till exempel denna: "
och solen går ner bakom Sjöbloms dass,
Ja då är det vår."
Peter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar