Hej vänner!

Idag är det måndag. Men jag har bestämt mig för att vara pensionär idag. För jag har inget bokat och känner mig lite trött. Jag sov dåligt i natt och låg vaken en del och funderade. Ute är det molnigt och grått. Så det passar rätt bra att ligga på sängen och slöa några timmar.

En sak jag låg och funderade på i natt var det där moralfilosofiska dilemmat som det brukar stå om här och där. Ni vet det där om tåget. Alltså är det så att du ser en man som någon skurk bundit fast på tågrälsen. Nu närmar sig ett fullastat tåg i hög fart och du inser att det inte har en chans att bromsa in innan det kör över honom på rälsen. Men där du står finns en växel och om du lägger in den kommer tåget byta spår och han på spåret överlever. Men tåget kommer då köra in i ett uppställt tåg som står på det spår du växlat in till och en massa människor kommer dödas eller skadas allvarligt. Så nu är frågan: skall du slå över växeln och rädda mannen på spåret fast du därigenom kommer orsaka fler människors död. Eller skall du låta mannen på spåret bli överkörd och inte orsaka en olycka med flera drabbade.

Det låter kanske först som ett enkelt beslut. Att det är en större olycka om fler dör än om en person dör. Men om den på spåret är din partner, ditt barn eller en vän. Hur gör du då? Då blir det ett dilemma, inte sant.

Det som retar mig är när en del idealister vägrar se den typen av dilemman. Folk som fegt påstår att de inte föreligger. Som inte vill svara på frågan, om vilket beslut de tar vid intressekonflikter. Som påstår att det situationen ovan finns en möjlighet att ändra verkligheten, så man slipper orsaka något ont. Som i situationen ovan kommer att säga att den person som ställdes inför ovanstående dilemma är ond, vilket beslut han än tar.

Jag tycker ovanstående typ av dilemman, där det inte finns ett moraliskt entydigt riktigt beslut som är det goda och ett som är det onda, är det som mycket politik handlar om just nu. Det är svårt. För innerst inne vill vi nog nästan alla göra gott. Men vad detta goda är är inte alltid så lätt att säga. Hur skulle du handla om du upplevde det som det var ditt barn låg på spåret?

Peter