torsdag 2 januari 2020

Hej vänner!

Jag är sur och besviken. Jag läste nämligen Expressen och Aftonbladet på nätet och efter att ha gjort så brukar jag vara förbannad och ledsen. Det mesta var som vanligt skit och elände. Men en sak som gjorde mig irriterad var att rocksångaren Meat Loaf 73 år,  hade uttalat sig om klimataktivisten Greta Thunberg och sagt att hon är hjärntvättad och att det är synd om henne. Han tror inte att någon klimatkris föreligger. Själv riskerar han ju inte bli hjärntvättad. Ty detta kräver att man har en hjärna att tvätta. Jag tycker att det börjar bli rätt tjatigt och jobbigt med gubbar, ofta på högerkanten politiskt, som förefaller bli så omåttligt provocerade av denna unga flicka. Om man nu inte håller med henne och i stort sätt alla klimatforskare, som delar hennes uppfattning, så kan man väl säga det utan vara oförskämd och dum. Men tydligen blir en del äldre män så provocerade över att en ung flicka har fått röst och blivit lyssnad på, att de känner sig tvungna att visa sin brist på uppfostran och omdöme. Dessa obehagliga malliga gubbar kunde man skicka till Australien och släcka bränder några månader. Så får vi se hur de ser på klimatförändringens risker sedan. Där har förresten premiärministern, som tidigare varit klimatförnekare, nu erkänt att brandkatastrofen där nog har med klimatförändringen att göra. Så nu skall man försöka minska utsläppen, om det inte är negativt för ekonomin. Nu kanske man kunde tänka att all natur och egendom som förstörts och allt mänskligt lidande, också kunde tänkas påverka ekonomin negativt. Men så räknar inte gubbar som retar sig på Greta Thunberg gissar jag. De är väl bättre på att räkna pengar, än uppbrända koalor. Undra vad fan man har för diagnos när man fungerar på det sättet?

Själv är jag ju tvärtom lite glad och stolt över att denna lilla svenska tjej, lyckats röra runt i grytan med sin strejk och sina tal. Det imponerar på mig. Men jag blir också glad över att hon fått så många andra ungdomar med sig i sina direkta aktioner. För i denna tid där jag ofta är sur, ledsen, arg, konservativ och nostalgisk, blir jag glad över att unga människor engagerar sig och visar att de tror att eländet går att påverka och förändra. Det är faktiskt en av de få saker som gör mig glad.  Kanske skulle jag önska att de tog i lite mer i sina protester. Men som gubbe skall jag inte komma med goda råd. De kan säkert själva utveckla sitt arbete på ett bra sätt.

Jag såg förresten ett inslag där Greta Thunberg intervjuade David Attenborough som är 93 år gammal. Bägge var lika oroliga och bekymrade över utvecklingen. Men jag är säker på att varken Greta eller David skulle lägga ner energi på att kränka, hata eller försöka sätta sig på sina medmänniskor. Det är trots allt skillnad på folk och folk. Man får säga som Mahatma Gandhi: ”Förlora aldrig tron på mänskligheten. Den är som ett hav. Bara för att några droppar är smutsiga gör inte hela havet smutsigt”.

Så jag skall försöka komma ur mitt missmod. Hur fan nu det skall gå till. Men man får inte tappa sugen. För denna värld är redan full med tappade sugar. Behövs inga fler.

Peter

Inga kommentarer: