Hej vänner!

Nu har någon kriminell jävel sprängt och skadat en människa i Lund. Men det börjar ju bli vardag med mord, mordförsök och sprängningar. Alltihop är en katastrof och ingen verkar veta vad man skall göra åt det. I varje fall ingen av de som har som uppgift och ansvar att åtgärda saken. Vi lever alltså i en besvärlig och på många sätt sorglig tid, vilket gör mig ledsen. Förr kände jag mer som samhällsproblem var frågor som sökte sina svar. Men nu känns det som inga svar finns, vilket är en deprimerade tanke. Förr har liksom vardagens problem och det nära varit det viktiga. Samhällsfrågor låg en bit bort. När släkt och vänner mådde bra var det det viktiga och det som gjorde en glad, sedan retade man sig ibland på onödiga privatiseringar och annat dumt. Men jag minns inte att det gjorde mig nedstämd. Men nu blir jag deppad varje gång jag hör på nyheterna eller läser en tidning. Det står bara om gängkriminalitet, skjutningar, misshandel, rån, våldtäkter, hedersbrott, barn som gifts bort, stöldligor och annat elände. Gud har jag ju inte trott på sedan jag var barn. Men djävulen verkar ha kommit till jorden och går runt med sin bokfot och sprider ondska i detta lilla land, där jag en gång kände mig rätt hemma.

Jag läste förresten en artikel i tidningen om hur mina landsmän med judisk bakgrund har det i Malmö. Hur de utsätts för hot, trakasserier och hat. Att det har blivit farligt att ha en davidsstjärna om halsen och att man ställs till ansvar för allt som staten Israel hitta på. På ett sätt blir väl detta en bekräftelse på vikten av att den judiska staten existerar och finns som ett ställe för förföljda att emigrera till i tider av antisionism.

Historia är viktigt och för att förstå den tragiska situationen i Mellanöstern måste man vara rätt bra på historia. Det här väl en av de svåraste och mest komplexa konflikter som finns där krig, hat och oförståelse, lett till två parter som skapat fiendebilder utan mänskligt ansikte. Jag läste att man i arabiska skolor inte får läsa om Förintelsen och i Israeliska skolor om Al Nakba. Antagligen för att det skulle kunna leda till någon sorts medkänsla med de drabbade. Fienden måste liksom vara helt igenom ond om man skall kunna bomba eller skicka raketer mot dem och dess barn. Men för att förstå galenskapen i allt detta måste man läst både om Bergen-Belsen och Deir Yassin-massakern.

Sedan är ju frågan om man vill förstå eller inte. Men att dra hit konflikter från andra länder, är ett jävla sätt. För det är jag väldigt trött på när folk håller på med. Här skall man ta mig fan kunna gå med kors, torshammare, davidsstjärna eller halvmåne om halsen, utan att någon jävlas med en. Men bäst är naturligtvis inte ha någon religiös symbol alls. Utan ta avstånd från sådan vidskepelse och istället ha medkänsla i sitt hjärta och förnuft i skallen.

May the force be with you!

Peter (leg pessimistkonsult)

PS

Heja Greta!

            DS