Hej vänner!

Jag såg ett TV-program om Svenne Hedlund som var sångare i popbandet Hep Stars. Det väckte barndomsminnen. Hep Stars var väl poppis när jag var så där elva tolv år. Jag var väl sådär måttligt musikintresserad på den tiden. Men när man såg och hörde inspelningar från uppträdanden blev man liksom påmind om den tiden och tidsandan. Fast för mig var det en jobbig tid på många sätt. Så jag började tycka synd om den lilla kille som var jag. Han hade det inte så kul på den tiden minsann.

Jag började förresten tänka på potatis. Denna trevliga knöl har, om jag förstår rätt, fått lite taskigt rykte sista tiden. Det finns nämligen dieter där man för att bli smal bör undvika kolhydrater. Man skall inte äta potatis och pasta till exempel. Fast det är ju synd och jag undrar om det är så klokt. För vi som tillhör min generation åt ju potatis till nästan alla måltider och som barn och ungdomar var vi inte speciellt överviktiga. Detta trots att vi käkade potatis nästan varje dag. Dessutom finns det ju så mycket gott man kan göra av potatis. Man kan ju variera sitt intag av potatis i det oändliga. Man kan koka, steka, göra gratäng, mos, baka i ugnen, göra klyftpotatis, hasselbackspotatis, jansson, rårakor, raggmunk, kroppkakor, potatissallad osv. Själv tror jag att man skall käka potatis på alla sätt utom som pommes frites med hamburgare och Coca Cola. Eller som chips i jättepåse. För det kan inte vara nyttigt att käka för ofta. Man bör heller inte i hemmet göra brännvin av potatis. För då kan man bli häktad och inlåst. Dessutom kan det smaka finkel och det är riktigt äckligt.

Jag hade gått och lagt mig. Men då jag inte kunde somna gick jag upp och började skriva dessa rader till er. Man kanske skulle skriva sina memoarer. Men jag har ett rätt dåligt minne så det skulle nog bli svårt. Jag minns det som varit riktigt roligt och det som varit riktigt svårt. Ibland dyker mer vardagliga detaljer upp som bloss i mörkret för att sedan slockna igen. En del saker som jag skulle vilja minnas är helt borta konstigt nog. Men en del saker jag vill glömma lyser desto starkare ibland. Dikt på detta:

I januari i år

kom livet

på besök.

Minns du

det första bettet

i äpplet?

Du gick hem

genom nattens regn

och gatlyktorna

gjorde cirklar

i de droppande träden.

Var du lycklig?

Stolt?

Vad tänkte du då

för barnsliga tankar

om kärlek.

Kanske kände du

dig utvald.

Kanske älskad.

Jag minns inte,

mer än att jag gick hem

i regn.

Peter