lördag 29 december 2018


Hej vänner!

Jag såg en dokumentär på TV som handlade om filmregissören Ingmar Bergman. En flitig, elak och egocentrisk jävel, med ett påtagligt förakt för svaghet. En person som gick runt och tyckte synd om sig själv och sin känslighet. Men verkade vara helt okänslig för att såra och kränka sina medmänniskor. En riktig skitstövel med andra ord. Trots detta fick han ihop det med en massa snygga tjejer. Som dessutom skaffade sig barn med knäppgöken. Vilka han gav fan i att bry sig om.

Nu är Ingmar Bergman död och han slapp se denna dokumentär om sig själv. Det var nog lika bra. Själv såg jag nog en del drag som jag nog skulle kunna sammanfatta i en diagnos. Så lite synd om Ingmar var det nog. Men han var onekligen en duktig regissör som gjorde en del bra filmer och teateruppsättningar.

En annan regissör som inte längre lever är Lars Molin. Han gjorde ju en himla massa filmer. Häromdagen gick jag in på STV-play och såg om filmen ”Potatishandlaren”. Har ni inte sett denna film tycker jag att ni genast skall göra det. För det är en film om människorna på jorden. En film som man blir lite varm i hjärtat av. Iallafall om man är en lite naiv romantiker som undertecknad. Dessutom spelar skådespelerskan Eva Gröndahl den kvinnliga huvudrollen på ett sätt så man blir lite kär i henne. Så det så.

Snart är det nyår. Idag skall jag börja planera nyårsmiddagen. Det blir bara Maria och jag på denna middag. Jag har bestämt att den skall bli oerhört lyxig både vad gäller mat och dryck. Som en del av er vet,  har jag inte intagit några alkoholhaltiga drycker sedan före jul. För jag har varit tvungen att käka en del Alvedon och denna medicin är inte alls lämplig att blanda med sådana drycker, har jag lärt mig. Nu har jag inte ont längre Så på nyårsafton skall det minsann bli champagne genomgående. För det förtjänar jag efter de senaste veckornas besvärligheter. Men vad vi skall äta har jag inte bestämt. Rapport om detta kommer på denna blogg!

Peter




Inga kommentarer: