Hej vänner!

Jag fick en fin julklapp av mina barnbarns far. Det var en dagbok som Johan Pehrsson Pamp skrev 1834 till 1835. Denne Pamp släkt med mig och var korpral och fältjägare. Men av dagboken framkommer att han också var skomakare och diverse annat. Den första januari 1834 jobbade han på som vanligt fast det var nyårsdagen. Han skriver:

”1834. Januari den 1a onsdagen eller Nyårsdag: var jag hemma och skrev et brev åt vipp anna Lena till Propst. Burman i Råneå, med begäran om Lite Pängar – efter m:d gick jag till Sandström i Björsbyn uti skoarbete – var kalt b. N: dref Snöd.”

Nu undrar man vem vipp anna Lena var och varför hon skrev till Burman om stålar. Man blir liksom nyfiken. Man får i alla fall hoppas att hon fick lite stålar för det tror jag hon behövde. Pamp gör förresten skor till folk i hela Nederluleå församling. Ibland får han åka och öva sig lite på att marschera och kriga. Han deltog i kriget i Norge 1813 – 1814. Det var ju då som vi tvingade de stackars norrmännen att gå i union med Sverige, fast de inte ville. Det var taskigt gjort. Det var ju den där franska grodätaren Jean Baptiste Bernadotte som tyckte det var en bra idé att erövra Norge, när Finland var förlorat till de otäcka moskoviterna. Sedan fick vi dras med massa sura norrmän ända till 1905 då unionen upplöstes och de äntligen slapp ha en Bernadotte till kung. Men mest verkar Pamp göra dojor av olika slag. Mest stövlar verkar det som. Det var väl det som man mest behövde i Norrbotten. Högklackat var väl liksom inget att tänka på. Han är flitig som en myra. År 1834 hinner han med att göra 150 skor av olika slag.

Periodvis mår Pamp inte så bra. Han har ont i ryggen och mår dåligt. Han får väl sitta och pligga skor nästan hela dagarna och det blir väl jobbigt för ryggen till slut. Men han lyckades också få åtta barn med sin fru Johanna Bäckström. Och sådant kan ju också slita på ryggen.

Peter