God morgon vänner!

Jag har skaffat en ny app till min smarta telefon. Den heter Kvitteromaten. Med hjälp av den skall man kunna identifiera vilka fåglar som sjunger utanför ens fönster. Man bara riktar telefonens mikrofon mot fågeln och sedan talar telefonen om vilken art det är. Ibland kan man då bli förvånad. Man riktar den till exempel mot en fågel som man är säker på är en blåmes. Men när man kollar i telefonen visar sig att det är en rörhöna som förklätt sig till blåmes. Så då blir man lite osäker och gör om samma sak. Då visar sig att den förklädda rörhönan nu är en stjärtmes. Så plötsligt har de vardagliga fåglarna utanför mitt fönster som jag trodde var blåmesar, talgoxar och gråsparvar egentligen är riktiga rariteter. 

Jag och kamrat katten är ensamma denna helg. Så vi skall ha en mysig grabbhelg. Vi brukar ju försöka komma överens om att äta sådant som vi uppskattar bägge två. Som räkor, kyckling eller köttfärsrätter. Men idag funderar jag på att fira vårens ankomst med att göra inkokt lax. För det tycker jag är gott och det gör säkert min kompis också. Eventuellt tränar jag på att göra en hollandaise till. För jag gillar aldrig riktig de färdiga burkar som man kan köpa i affären. Eller ännu värre de påsar med pulver som det står hollandaise på men som består av citronsyra, torrmjölk och 78 konstiga ämnen med E-nummer. Men lite inkokt lax och lite sparris med hollandaise skulle vara gott.

Jag kom att tänka på husmorskurer. Ni vet sånt där som man gör fast man egentligen inte riktigt tror på det, för att bli frisk eller må bättre. En del hjälper ju faktiskt. Jag brukar dricka te gjort av ingefära, citron och honung när jag är förkyld och då känns det lite bättre. Eller gurgla med saltvatten när jag har ont i halsen. Ni som läser min blogg regelbundet minns kanske att jag hade ont i öronen för någon månad sedan. Då prövade jag att stoppa in en vitlöksklyfta i örat för det skulle visst hjälpa. Men det gjorde det inte. Det ända som hände var att mitt onda öra luktade salami några dagar. 

Kommer ni förresten ihåg att det en gång i tiden fanns en liten plastgrej som man körde upp i näsan när man var förkyld. Det stod Vick på den och det luktade mint eller något sådant om den. Sista gången jag såg en sådan grej var i filmerna om Jönssonligan. En av huvudpersonerna hette Vanheden och spelades av Ulf Brunberg och han hade en sådan där sak som han regelbundet körde upp i kran. Ni som kommer ihåg Vicksgrejen tycker jag nu skall sätta ett finger i näsan och räcka upp andra handen. Och nu ser ni minsann lite fåniga ut!

Nej nu skall jag ut en sväng. Kanske jag skriver några rader om vad jag fått uppleva under dagen i kväll. Vi får se.

Peter