Glad fredag kamrater!
Ibland känns det som jag skulle behöva lista varenda jävla detalj för att
inte glömma den. Än så länge kommer jag i alla fall ihåg i vilken ordning jag
skall sätta på mig kläderna och att borsta tänderna. Men resten av vardagen
borde man lista upp. För jag är en disträ typ, som det heter. Och det är
faktiskt rätt jobbigt.
Vad gäller kläderna har jag ibland börjat glömma dra upp
gylfen. Så det kunde gott stå på en lista. Kunde stå före mobiltelefonen och bilnyckeln.
För det är saker jag ofta måste gå upp och hämta när jag redan är på väg till
jobbet. Men när jag kommer dit, sätter jag på datorn och då märker jag att jag
inte har några läsglasögon. Så jag får köra hem igen och hämta dem. Och då
råkar jag lägga ifrån mig mobiltelefonen i hallen. Så när jag kommer till
jobbet igen har jag likt förbannat ingen mobil.
Då blir jag lite ledsen och går och hämtar en kopp kaffe och
när jag tar kaffet lägger jag ifrån mig glasögonen på diskbänken. Så när jag
kommer upp på mitt rum har jag inga glasögon och kommer inte ihåg var jag lagt
dem. Så då får jag leta på alla platser jag varit på morgonen. Så jag letar i
bilen, på toaletten och till slut i köket. Där ligger de.
När jag kommer upp
har skärmen på datorn släckts för den gör det efter 10 minuter, om man inte
använder den. Men det har jag glömt, så jag trycker på starknappen varpå datorn
stängs av. Sedan är det snart lunch. Fast då märker jag att jag glömt att plånboken
någonstans. Så jag letar desperat i alla fickor och går ut och kollar om den
glidit ur fickan och ligger i bilen. Men så kommer jag på att jag kanske glömt
den hemma och åker hem för att se om den inte ligger där. Och det gör den.
Men innan jag åker tillbaks till jobbet gör jag ett snabbt
besök på toaletten och lägger ifrån mig glasögonen. Så när jag kommer till
jobbet ser jag dåligt på grund av detta.
Men då ger jag upp och inser att denna dag blev en dag då
skrivarbete är något som får skjutas upp tills vidare. Att detta är en dag som
man kisande kan använda till vemodig kontemplation över tidens gång, livets
svårigheter och vad det skulle sitta fint med pension. De eventuella besök man
har får man dokumentera senare. En dag då man har glasögon och ser vad man
skriver. Om man kommer ihåg det.
Peter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar