Hej tidsresenärer!
Jag kom att tänka på tid.
Det är ju konstigt att säga att man får tid över egentligen. För tiden går ju inte att spara. Nästan allt annat går ju att spara på. Som mat, jordnötter, frimärken och små fåniga elefanter i porslin. Det går, även om det är jävligt dumt att spara på det sistnämnda. Man kan ju till och med spara på luft i tuber. Det finns ju de som sparar på känslor och ger uttryck för dem när det är lämpligt. Som knyter näven i byxfickan till de är ensamma och då talar om vilken jävla idiot de har haft att göra med. Eller som talar om vilken fin person Peter var först på hans begravning. Sådant är onödigt att skjuta upp.
Det är ju konstigt att säga att man får tid över egentligen. För tiden går ju inte att spara. Nästan allt annat går ju att spara på. Som mat, jordnötter, frimärken och små fåniga elefanter i porslin. Det går, även om det är jävligt dumt att spara på det sistnämnda. Man kan ju till och med spara på luft i tuber. Det finns ju de som sparar på känslor och ger uttryck för dem när det är lämpligt. Som knyter näven i byxfickan till de är ensamma och då talar om vilken jävla idiot de har haft att göra med. Eller som talar om vilken fin person Peter var först på hans begravning. Sådant är onödigt att skjuta upp.
Men tid går inte i sig att spara. Den bara rinner förbi oss
som en flod. Nu har vi fått en massa grejor som sägs skall spara tid. Som
diskmaskiner, mikrovågsugnar och datorer. Bra grejor alltihop. Men de spar ju
ingen tid egentligen. För den tiden använder man ju till något annat. Ibland
tycker jag det verkar som ju mer grejor det finns för att spara tid, desto mer
stressade verkar folk bli. Ju fler verkar klaga på att tiden inte räcker till.
Även om jag förhoppningsvis har många år kvar att leva så
har börjat ana livets begränsning. Man tror sig segla mot horisonten i lugn och
ro. Men plötsligt inser man att snart kommer att glida över tidens kant. För
tiden är ju inget klot, utan en flod som slutar i ett oändligt vattenfall av
mörker. Det är liksom bara att glida med till det tar slut. De finns de som på
ett ovärdigt och rätt löjligt sätt kämpar emot sina rynkor. Eller försöker hålla
sig unga på andra sätt. Som rika gubbar som tror att unga damer älskar dem mer
än deras pengar. Fast alla andra förstår att det är precis tvärtom.
Tiden är alltså oändlig även om vår tid är begränsad. Så om
man har för mycket att göra så beror det för att man har för mycket att göra.
Jag menar det är ju inte tiden som gör att man kör för fort utan sträckan man
avser köra på en viss tid. Jag tycker det verkar som folk stressar mer och mer
både på arbetet och i hemmet. Även barn stressar för att hinna med skola och
aktiviteter. De är ju ofta upptagna med något varenda dag i veckan med att
fotbollsträning, klarinettspel och balett. Men de slipper gå ut en stjärnklar
kväll och hämta vatten eller ved. Även potatisplockning och att lära sig rensa
strömming slipper de. För om de höll på med sådant hade de ju inte haft någon
tid över. Dikt på det:
Tiden är en flod
och tiden är en älv
Och vi har som små båtar
som man paddlar liksom själv
Och hur fan vi än paddlar
och försöker bromsa opp
så har vi ingen chans
att på något sätt få stopp
En dag så är vi framme vid
vårt svarta vattenfall
och glider över kanten
och så är sagan all.
Peter
Tiden är en flod
och tiden är en älv
Och vi har som små båtar
som man paddlar liksom själv
Och hur fan vi än paddlar
och försöker bromsa opp
så har vi ingen chans
att på något sätt få stopp
En dag så är vi framme vid
vårt svarta vattenfall
och glider över kanten
och så är sagan all.
Peter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar