Hej rymdfarare!

Idag är det annandagen och julen går mot sitt slut. En sak jag kom att tänka på är att vi i Sverige firar aftnar. Vi firar julafton mer än juldagen. Nyårsafton mer än nyårsdagen. Midsommarafton firar vi mer än midsommardagen. Påskafton mer än påskdagen. I andra länder är ju dagen efter aftonen den stora grejen. Men vi använder ju mest dagarna efter aftonen till vila, återhämtning och tillnyktring. Undra varför vi är aftonfirare och inte dagfirare. Kanske för att vi ingår i det cirkumpolära brännvinsbältet och därför behöver dagen efter till att fira dagen efter. Själv är jag numera en förståndig man som slipper sådana hemskheter. 

Afton är förresten ett fint ord. Det måste vara någon sorts skillnad mellan afton och kväll. Man säger ju till exempel fredagskväll, men inte fredagsafton. Det låter i alla fall konstigt i mina öron. Måndagsafton låter ännu konstigare. Så på något sätt har afton blivit förknippat med fest. Och måndagar är ju rent generellt inga roliga tillställningar. Inte ens kvällarna är något vidare. Men fredagskvällarna är ju bra, så de kunde gott få kallas aftnar. På danska heter det afton och inte kväll förresten. Men det kanske beror på att danskarna har roligt oftare än oss på kvällarna. Fast det finns en dansk sång som heter ”Det var en lørdag aften” och den handlar om olycklig kärlek och sånt är ju inte ett dugg kul. Så fan vet om danskarna har kuligare än oss. Fast de har aftnar stup i kvarten och inga kvällar.

Peter