Hej vänner!

Som en del av er vet ramlade jag och bröt ett revben för några veckor sedan. Jag har nu bara ont när jag gör en en del rörelser. Som när jag skall resa mig från sängen. På morgonen är jag också stel i ryggen och i knäna när jag reser mig upp. Då känner jag mig gammal och trött. Vilket är tråkigt att känna. När jag var barn var medelåldern för män att dö runt 71 år. Så då var gubbar i min ålder riktigt gamla. Numera förväntas man ju leva betydligt längre och är väl ofta rätt pigg i min ålder. På något sätt känner jag mig nästan lite skyldig, till min kropps förfall. För jag vet att jag borde träna och vara mer fysiskt aktiv än jag är. Men jag tycker inte det är roligt. Jag hoppas jag kommer igen i vår och kommer ur den här tråkiga passiviteten. Som tur är tvingar taxen Stefan ut mig på åtminstone en lite längre promenad varje dag plus några kortare. När man kommer ut märker man att det är rätt kallt. Vilket ni som bor längre norr ut, kanske tycker låter fånigt. För det är bara några minusgrader. Men luften på Gotland är fuktig och blåser det dessutom lite, så känns det kallare här än 15 minus i Norrland. Iallafall tycker jag det.

Men jag skäms över mitt gnälliga jag. För i Ukraina är det 20 minusgrader och många saknar el, vatten och värme. Jag läste att Putin har ett massivt stöd från ryssar i gemen, för sin krigföring och att de betraktar länder som Sverige som fiender. Som tyskar en gång jublade när de såg den där lilla otäcka gubben, med missprydande hårväxt under näsan, så jublar alltså många ryssar över sin mördande krigsbrottsling. De vågar väl dessutom inget annat. För det är trots allt skillnaden mellan det totala förtrycket i Ryssland och obegripligheten i USA. 

För i USA så vågar folk gå ut och demonstrera mot makten, som nu i Minneapolis, där folk i tusental fyller gatorna och protesterar mot maktens övergrepp. Där vågar också Bruce Springsteen skriva en protestsång och radiokanaler vågar spela denna låt. Varje kväll kan folk där på TV se komiker driva med den fåniga uppblåsta fjanten. 

Så de som menar att Ryssland och USA är lika goda kålsupare har ju fel. För i Moskva lär väl de som är emot den jävla krigsbrottslingen och hans mördande, aldrig våga organisera några protester eller skriva några protestsånger. Än mindre driva med den förbannade människoplågaren. Vilket den jävla narcissistiska psykopaten i Vita Huset nog tycker vore det bästa även hos honom. Han är säkert avis på sina diktatorskompisar, som slipper opposition och motstånd. Han planerar säkert en ny statskupp, som han försökte sig på förra gången, han förlorade ett val. Det är bara att hoppas att han misslyckas den här gången med och därefter låses in i det fängelse eller dårhus, som han borde placerats i för länge sedan. Men, som sagt, USA är inte bara Trump, utan också Bruce Springsteen och Bernie Sanders. ”The Boss” kan ni lyssna på här: https://www.youtube.com/watch?v=GDaPdpwA4Iw&list=RDGDaPdpwA4Iw&start_radio=1&pp=ygULc3ByaW5nc3RlZW6gBwE%3D

Ute är det alltså grått och kallt. Jag känner mig rätt grå själv. Har väl egentligen inga planer för dagen. Jag gick upp redan vid 06:00 och gick ut med Stefan. Jag brukar ju annars gå med taxen Stefan och träffa några hundkompisar på morgonen. Men jag har sovit så illa den sista tiden, att jag nu låter Stefan sova till han vaknar och sover en stund till på morgonen själv. På nätterna har jag ont i ryggen och vaknar. När jag inte måste upp och pissa. Så håller det på och till slut är jag väldigt trött. Men det blir bättre och jämfört hur ont jag hade för några veckor sedan, är det mera jobbigt är ont. Men jag längtar efter våren och att bli mig själv igen. För det här börjar bli tråkigt. Så min rekommendation till er alla är, att ge fan i att bryta något revben eller två. För då åldras man 10 år på några dagar.

Men då får man tänka på det som står i bibelns Höga Visa. För där står:

”Stå upp, min älskade du min sköna, och kom hit ut.
Ty se, vintern är förbi,
regntiden är förliden
och har gått sin kos.
Blommorna visa sig på marken,
tiden har kommit, då vinträden skäras,
och turturduvan låter höra
sin röst i vårt land.”

Så står det och även om vi nog inte får höra någon turturduva, så får vi säker höra koltrastar sjunga och lärkor drilla. Vilket jag och taxen Stefan sitter och längtar efter.

Peter