God morgon vänner!

Klockan är 6:23 men jag är vaken och pigg som en mört trots att jag sovit dåligt i natt. Men framåt eftermiddagen kommer jag bli trött. Det är jobbigt med de där nätterna, som jag sover illa. Det finns ju ett uttryck för detta. Man säger att man ”ligger på åga”. Nu vet jag inte vad åga betyder. Men det är inget man vill ligga på.

Förr trodde ju folk på Maran. Det var någon sorts kvinnligt väsen som kunde smyga in i folks sovrum och sätta sig på deras bröst och göra så de fick svårt att andas och fick ångest. Hon ställde också till det så man fick Mar-drömmar. Definitivt ingen tjej man vill skall sitta på en. Vad gäller detta finns det klart bättre alternativ.

Det var ju förresten internationella kvinnodagen härom dagen. Jag brukar ju skriva några feministiska rader när denna dag inträffar. Men i år hoppade jag över det. Jag kom inte på vad jag skulle skriva. Men det var lite dåligt. Jag kunde åtminstone skrivit ”Stå på er tjejer” och satt in en bild på mig i rosa mössa. För som ni vet är jag mycket för jämställdhet mellan könen. Kan det inte bli för mycket av.

Fast man måste lära sig skilja mellan könsroll och könsidentitet. Könsroll är något som handlar om hur samhället och yttre påverkan vill inordna oss i sätt att vara utifrån vårt kön. Könsidentitet är en inre upplevelse att vara man eller kvinna. Det tror jag mer handlar om biologi. Det finns ju människor som har en tydlig känsla att ha fötts till fel kön. Alltså att kropp och inre upplevelse av könsidentitet inte överensstämmer. Det är väl ett tydligt exempel på att könsidentitet inte är en social konstruktion. Fast det finns visst konstigt nog folk som hävdar det. Ett tag fanns det någon sorts idé att man skulle göra oss mer jämställda genom att redan på dagis försöka få småkillar att leka med dockor och småtjejer med bilar. Det gick nog dåligt gissar jag. Utom i en del fall där en del småkillar som ändå skulle lekt med dockor, gjorde just det. Det var bra. För folk skall få göra som de vill så länge det inte skadar någon annan.

Själv är jag ju inte så jävla macho precis. Jag spelar väl mansrollen i den här teatern rätt värdelöst. Något som jag sedan länge slutat oroa mig över. Men när jag var ung kunde det ibland bekymra mig, då jag förstod att det fanns kvinnor som uppskattade de manliga egenskaper som jag inte besatt. Tuff, självsäker och vältränad var liksom inte min grej. Och inte kunde jag spela gitarr eller dansa heller. Jag kunde visserligen räkna upp regentlängden från Olof Skötkonung till Gustav VI Adolf och kunde namnet på en rad blommor i den svenska floran. Men det hade jag lite glädje av när jag sökte kontakt med det motsatta könet. Fast jag måste säga att det ordnade sig till det bästa till slut vad gäller detta med kontaktsökande. Som Samuel Columbus (1642–1679) så riktigt påpekar:

”Ingen må mig det förneka, att jag kärligt älska må;
kärlig lek och kärlig skämtan, siktar all natur uppå:
lärkekirr och duveputter,
tuppeknorr och orrekutter,
går dock äntlig ut därpå,
att hanan hönan nalkas må. ”

Just vad gäller tuppeknorr har jag en tillgång som gett mig en hel del glädje i livet. Men jag är faktiskt inte så dålig på duveputter heller. Och det är ju bra när man inte kan dansa!

Apropå fåglar och deras läten är jag sugen att gå ut någon kväll och lyssna på ugglor. De håller ju låda i skogen vid den här tiden. Min arbetskamrat Lasse berättade att det finns pärlugglor på Tofta skjutfält utanför Visby som man kan lyssna på. Så vi skall åka dit någon kväll och höra om de är hemma. Det är fina små fåglar, så jag hoppas de mår bra.

Trevlig lördag

Peter