Så närmar vi oss slutet
och når de sista kapitlet,
i vilket vår hjälte sammanfattar
vad som hänt och som 
berättas i denna bok.

Han redogör också
för hur han tror tidigare
erfarenheter påverkat
honom och gjort honom till
den han är.

Nu står han
lik riddaren av den
sorgligaste av skepnader
framför de hotfulla väderkvarnar,
som han tidigare trott sig besegra.

Meningslösa att slåss
emot en gång till.

Tärningarna rullar
men visar sällan
två sexor.

Minnen av lycka
minnen av sorg,
som en film
klippt utan ordning.

När jag inte är här
så tänk på mig
som en som bar
kärlek till dig, i en korg med
blåsippor och vemod.