Hej vänner!

Idag har det gått två år sedan massakern som inledde det jävla vansinnet i Mellanöstern. En massaker, i vilken massa helt oskyldiga män, kvinnor och barn, dödades, våldtogs och kidnappades. Människor som dödades eller våldtogs bara för att de var födda på en viss plats på jordklotet och därmed var fiender. Fiender som skulle dödas under stridsropet ”gud är stor”. Det fanns folk i Sverige som också jublade över detta mördande av oskyldiga människor. Folk som jag tycker kan ta sitt pick och pack och fara åt helvete.

Därefter följde en krigföring för att straffa de mördare som var skyldiga, till detta vidriga brott. En krigföring som dödade tiotusentals helt oskyldiga män, kvinnor och barn. Om det bara tagit livet av de som var skyldiga, hade det varit förståligt. Men att medvetet döda och skada oskyldiga människor och barn i tiotusental, för att andra begår vidrigheter, är ju ett brott mot mänskligheten. Detta brott utfördes ju av en regering i vilken religiösa partier ingår och har stort inflytande. Så de tyckte väl att de hade gud på sin sida och att också deras gud var stor.

I Skåne berättade en imam hur man lämpligen skulle behandla sin fruga om hon var olydig. Om hon inte lydde var det lämpligt att slå henne, så hon förstod vem som bestämde. När detta kom fram i Expressen fick han sparken från sitt uppdrag. Men annars hade han väl fått fortsätta sin undervisning, gissar jag. Många blev ju upprörda över denna predikan. Men jag läste att den alltid så ödmjuke och lite osäkre författaren Jan Guillou, tyckte det inte var så farligt. Detta med tanke på att det finns så mycket värre ondska i världen, som krigsbrotten i Gaza. Jämfört med det är ju en religiös uppmaning till kvinnomisshandel och kränkning inte så farligt, enligt honom. Vilket nog de kvinnor som drabbas av sådan uppfostran, har svårt att hålla med om. Som deras lidande skulle minska, för att det i världen finns de, som också har det överjävligt.

Kriget i Ukraina fortsätter och fortsätter. Där får Putinjäveln stöd av ledaren för rysk-ortodoxa kyrkan, patriarken Kirill. Denne tycks mena att det heliga Ryssland, för ett heligt krig mot det dekadenta västerlandet och har gud på sin sida i dödandet. ”Gott mitt uns” som det stod på de tyska SS-soldaternas bälte under andra världskriget. Och de ryska soldaterna i Ukraina säger väl samma sak, gissar jag. I alla fall de som tror på patriarken Kirill och hans kyrka.

I USA har presidenten tryckt upp en bibel. En utgåva som har den amerikanska flaggan på läderpärmen och innehåller texterna till självständighetsförklaringen, konstitutionen före ändringarna som förbjöd slaveri. Även de delar som talar om rättigheter som tryckfrihet och yttrandefrihet och annat som de som kallar kristna på högra ytterlighetskanten inte gillar har tagits bort. Ni vet, de där kristna, som nu infört abortförbud i flera stater. Även om det är offer för våldtäkt eller barn, som blivit gravida efter övergrepp. Sådana som vill förbjuda en massa böcker som innehåller berättelser om slaveri eller utrotandet av ursprungsbefolkningen. Som i guds namn vill förbjuda allt som är kontroversiellt eller som visar på historiska eller nuvarande orättvisor, mot de med annan hudfärg, sexuell läggning eller har en annan politisk uppfattning. Som i denna egna bibel läser boken, som fan själv gör.

Så används gudstron och de förbannade religionerna till att rättfärdiga dödandet och förföljandet av oskyldiga människor. Till att låta medmänsklighet och förnuft, fara all världens väg och rättfärdiga ondska. Tänk om åtminstone denna vidskepliga felkonstruktion, av den mänskliga hjärnan kunde försvinna och sluta ställa till så mycket ondska.

Nu skall jag berätta för er hur jag tror det är. Det finns ingen gud och har aldrig funnits. Det finns inget paradis eller himmelrike, dit man kommer, när man dör. Inte ens om man är martyr och dödat i guds namn, så händer något annat än att man blir nedskottad i jorden och äten av maskar och mikrober. Det tills bara skelettet återstår. Allt annat är bara vidskepelse, uppfunnet av rädslan inför döden. Tyvärr finns det inte heller något helvete, dit de som dödar barn kommer. Vilket är jävligt synd. För det borde det finnas. Om ni vill tro på evigt liv, jungfrufödsel och annat dumt, så kan jag inte hindra er att ha fel. Men som jag läst bibeln, så hade säkert Josefs son på krysset, tyckt bättre om mig, än många av de religiösa jävla skrymtare och fariséer, som nu jävlas med mänskligheten i hans namn.

Sålunda är läget förtvivlat. I Gävle lyckades en 14-årig kille skottskada sex personer. Jag hörde på nyheterna i morse att han tydligen var känd av socialtjänst och polis. Umgicks i gängmiljö, som det heter. Men hur fan det har gått så jävla snett i samhället, att sådant händer är obegripligt. Jag begriper det inte och har ingen lösning på eländet. Det värsta är att jag har så lite förtroende, för de som säger sig ha en sådan lösning. Själv känner jag mig bara ledsen och maktlös, när jag hör om eländet. Samt orolig för mina barnbarn och deras framtid i detta farliga land. Tänk om de hamnar i en skola eller skolklass, där det går gängmedlemmar. När jag tänker på det kan jag förstå, att de finns de som söker sig till privata alternativ som upplevs som tryggare. Detta även om de som startar dessa skolor, blir onödigt och omoraliskt rika på mina skattepengar. Men jag skulle gärna betala dem ännu mer, om jag visste att mina barnbarn fick en trygg skola.

Ute är det hyfsat väder och ganska varmt för att vara oktober. Livet går vidare och jag och taxen Stefan går in i det tilltagande mörkret med hopp, om att det snart skall bli bättre. Mina krämpor håller sig på mattan och det mesta är trots allt ganska bra. Kunde vara värre. Om nu bara mänskligheten fick ha det lika bra som jag har det, skulle allt vara toppen. Det finns trots allt inte bara pest i världen. Det finns ju kolera också.

Er alldeles egen lilla solstråle och optimistkonsult

Peter