Hej vänner!

År 490 f.Kr anföll perserna under ledning av sin kung Xerxes, de grekiska stadsstaterna. Han hade tänkt sig att det skulle bli en snabb affär, då han skickade en här på över 100 000 soldater att genomföra denna ockupation. Men så stoppades man vid bergpasset Thermopyle som ligger som en port i norra Grekland. Xerxes skickade fram några spejare, som berättade hur få försvararna var, jämför med hans stora här. De grekiska motståndarna kom från flera av statsstäderna, men leddes av Leonidas från Sparta. Perserna anföll gång på gång utan, att trots sin överlägsenhet, kunna komma förbi försvararna. Men så sökte en kille som hette Efialtes upp perserna och berättade att han visste en väg runt passet, som han mot ersättning kunde leda perserna över. Så Xerxes skickade sitt livregemente som kunde anfalla försvararna i ryggen. Då blev situationen hopplös och Leonidas skickade hem alla soldater utom 300 spartaner. De åt en lätt frukost och Leonidas sa, ”Middag får vi äta i Hades”. Sedan anföll de perserna och alla spartaner, var döda inom några timmar. Men tack vare dem hann folket i Aten evakuera staden och sätta sig i säkerhet på Salamis. Där kunde de stå och se sin stad brännas ner och templen på Akropolis förstöras.

Men sedan besegrades perserna i sjöslaget Salamis och slaget vid Plataitai. Så perserna fick dra hem till Asien igen. Under ledning av Perikles byggde man upp Akropolis på 400-talet ännu vackrare än det som perserna förstört. I den staden knallade ju också Sokrates runt och undervisade om förnuft och vad kunskap är. Men det retade naturligtvis upp en del av den typ som tycker illa om om kunskap. Så de anmälde Sokrates till domstol för att han ”hade bristande tro på gudarna och förförde ungdomen” med sina idéer. Han hade väl antagligen blivit frikänd, om han inte visat sådant förakt för sina domare. Han verkar i sitt försvarstal närmast angelägen att förolämpa dessa och få ett dödsstraff. Vilket han också lyckades med.

Aten var en demokrati när ovanstående hände. Inte en demokrati i vår mening. Men det var inte ett envälde, monarki eller oligarki. Inte heller en kleptokrati eller tjuvvälde. En styrelseform som för närvarande är ytterst populär runt om i världen. Men på något sätt är det antika Greklands demokrati, en rudimentär början på det som lett fram till vår liberala demokrati. Det börjar där sådär en 500 f.Kr. och i Sverige avslutas det väl 1921, när kvinnor fick rösträtt. Innan dess skall renässansen, upplysningen och vetenskapen sakta förändra folks sätt att tänka och förstå människan och världen. Men nu verkar detta bygge falla samman överallt. I Ryssland har det ju aldrig varit aktuellt med demokrati. I USA faller den väl för närvarande ihop och folk av den typ som dömde Sokrates är på väg att ta över. Antalet demokratiska stater blir visst allt färre. Även här tycker jag att jag ser fler och fler tecken på att respekten för demokratin som styrelseform minskar. Som förmågan att lyssna på andras argument och behandla motståndaren med respekt. Likaså förmågan att lägga fram sina egna argument utan att lägga in personangrepp och insinuationer. För demokrati kräver ju någon sorts respekt för andras åsikter och en viss förståelse, varför han tänker som han tänker. Om utgångspunkten är att han vill sina landsmän illa och handlar utifrån detta, så är det ju inte demokrati som behövs, utan något annat. Då skulle det ju räcka med ett parti som är för de goda som vet bäst och ett för de onda som bara vill jävlas. Som därför inte är värda att lyssna på.

Att jag kom att tänka på detta beror på att jag såg ett TV-program om Akropolis och de reparationer som pågår där. Vad jag förstår vill man bara rädda vad som räddas kan och inte bygga upp ruinen som den såg ut från början. Egentligen är det väl det rätta att göra. Man bör väl av respekt för de som ursprungligen byggde denna vackra byggnad, inte bygga upp den på nytt till ursprungsskick. Men kanske ändå. Som en symbol för det Europa som på något sätt började där och blev som det blev. Kanske för att perserna en gång besegrades och fick åka hem till Asien.

Kommer ni förresten ihåg förrädaren Efialtes ovan. Han bodde ett tag i Norge där han kallade sig Quisling. Nu bor han visst i Ungern och heter Orbán. Han flyttar liksom runt och verkar vara odödlig. Xerxes heter visst Putin, nu för tiden. Perikles bor, som ni vet, i Köpenhamn och gör reklam för öl, ”hvergang”. Så han är fortfarande bäst!

Peter