Hej vänner!

Vi närmar oss jul och idag är det Lucia. Hon var ju ett helgon på Sicilien som avrättades av kejsar Diocletianus, som lyckades göra många kristna till martyrer för sin tro. En riktigt grym och elak gubbe, med andra ord. Som kejsare och andra män med mycket makt har en tendens att vara. Så var det på 300-talet e.Kr. och så är det nu. Vilket är hemskt att tänka på.

Vi skall alltså fira jul och det känns alltid lite ambivalent för mig. För även om jag inte tror på gud så tror jag lika lite på Mammon. I Bergspredikan säger ju han vars födelsedag vi snart skall fira: ”Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon”. Man bör alltså enligt honom bestämma sig och vid jul känns det som de flesta har bestämt sig för att satsa mer på Mammon, än på den han kallar sin fader i himmelen. Man bryr sig mer om en rödklädd gubbe med luva på skallen, än på den lille killen i krubban, om man säger så. Så här års kan man ju bli lite avis på de som tror på Gud och det var hans son som föddes, den där natten för länge sedan. Men vi som har svårt att tro på jungfrufödsel och krångligheter som treenigheten, står lite vid sidan och ser på. Får väl trots det sjunga med i de fina julpsalmerna med våra gudlösa röster. Får väl minnas vår barnatro och dess förtröstan på evigt liv, att de döda bor i himlen och att gud hör bön. Då man kunde tro på sådant, ”för det stod i en bok” och därför troligtvis var sant. Dessutom hade fröken i skolan sagt att det stämde och hon var ju trots allt en auktoritet på området och kunde ju till och med spela tramporgel. Men tyvärr kom för mig kravet på logik, sanning och bevis, mellan mig och gud. Så kan det gå. Å andra sidan tror jag ju inte på Mammon eller tomten heller.

Jag är ju dålig på ekonomi. Både privat och sådant som nationalekonomi. När det pratas om det som finansdepartementet och riksbanken hittar på, är jag rätt dålig på att förstå vad man pratar om och vad åtgärderna går ut på. Detta trots att jag gått på universitet klarat detta och är rätt allmänbildad. Det är likadant med mycket politik, där de olika makthavarna säger att de politiska motståndarna bedriver en ekonomisk politik, som är helt fel, elak, orättvis och obegåvad. Då jag inte är så duktig på sådant, så tycker jag väl ibland lite naivt till i rätt grova mått, utan att ha mycket på fötterna. Fast det kanske även många av de som uttalat sig säkert och utan tvekan också gör. För att vara en vetenskap verkar nationalekonomi vara en vetenskap där man kan utifrån samma fakta dra helt olika slutsatser, om vad som är rätt beslut.

Men fråga för fan inte mig om ekonomi på den nivån. För jag har fullt upp med att hålla reda på mina egna stålar och hur de bör fördelas och användas. Det enda jag är säker på är att det är fult att slösa. För det stod i Lyckoslanten när jag var barn. Där fanns tjejerna Spara och Slösa. Spara var en ordentlig tjej och var välkammad och duktig. Slösa var en slarvmaja med okammat hår, som slösade bort sina pengar på omedelbar behovstillfredsställelse. Men Spara kunde till slut köpa något riktigt fint för sina sparade stålar. Då blev Slösa ledsen och avundsjuk som bränt sina stålar på roligheter för stunden. Jag gillade nog innerst inne Slösa mer än Spara. Som ung var jag nog också mest lik Slösa. Men sedan jag blev farsa skärpte jag mig och blev något mer lik Spara och såg till att det fanns stålar till mat och hyra, innan jag ruskade till håret och satte på mig Slösadräkten och kanske brände en del pengar på öl, på numera nedlagda Tre Backar på Tegnérgatan, med kamrat Bengt.  

Så lever vi då i en materialismens och slöseriets tid. Som dessutom är krigets och den meningslösa ondskans tid. Så tom på allvar och värdighet att jag känner mig rätt orolig, rädd och  ledsen. Jag kan ibland sakna mina baptistiska förfäders allvar och djup, inför det heliga. Som tog livet på stort allvar och förundrades över guds storhet och fann tröst i hans ord. Nedskrivna i den heliga skrift med svar på livets mening, tröst och hopp när det behövdes. Nu är det ju bara glitter, tomtar och reklam i överflöd.

Jag tycker förresten jag har allt jag behöver och längtar faktiskt inte efter att köpa en enda pryl till. Så jag vill absolut inte ha några julklappar. För jag har fullt upp med att hålla reda på de grejer jag har. Men det är klart att jag blir glad om ni ger lite stålar till
Rädda Barnen: https://www.raddabarnen.se/stod-oss/swish/?gad_source=1

 

Peter