fredag 15 november 2024

 

Hej vänner!

Ni som har läst denna blogg tidigare vet att ett återkommande tema, har varit hur vidriga jag tycker Putin och Trump är. På den punkten har jag varit jävligt tjatig. Jag hatar bägge två ungefär lika mycket. Men Putin är ju bara en av dessa ryska despoter som alltid styrt Ryssland. Ett land som saknar demokratisk tradition och alltid styrts med hjälp av våld, hot, förtryckt och rädsla. Så att en ny tsar lika sympatiskt som Ivan den förskräcklige, nu styr där, är väl ungefär som vanligt. Det är ju från början ett land, där en korrupt överhet i form av tsarer, bojarer, adel och bolsjeviker, styrt över ett folk av livegna slavar, som tror sig trygga i sin ofrihet. Där nu den senaste av dessa despoter heter Putin och är den som förtrycker och mördar, med hjälp av den typ av människor som Olof Palme kallade ”diktaturens kreatur”. Det är otäckt. Men alltså som det brukar vara.

Men att miljoner människor röstade på en sådan jävla psykopat och narcissist, som det äckliga jävla stolpskott som nu kommer bli USA:s president berör mig på något sätt i grunden illa. Får mig att tappa tron på att mänskligheten, som det står i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: ”har utrustats med förnuft och samvete”. Nu visar det sig, enligt min uppfattning, inte alls stämmer. Vilket är på något sätt smärtsamt att inse. Det är alltså så, att man genom att vädja till det lägsta och sämsta i människan, kan vinna val, ta makten och avskaffa demokratin. Något som jag är säker på kommer ske. Att vara 70 bast och inse att man varit naiv och trott att den totalitära galenskapen inte skulle segra på nytt och förstå att man hade fel, är rätt jobbigt. Gör en både uppgiven och ledsen.

I Gaza bedriver Israel en krigföring som förvandlat hela området till någon sorts jävla koncentrationsläger. Där helt oskyldiga civila hänsynslöst dödas, får svälta och plågas, för brott som andra begått. Detta är ju uppenbarligen ett brott mot mänskligheten. Man kan bara hoppas att de skyldiga till detta till slut får sitt straff. Dessutom skapar man en oförsonlighet och ett hat, som gör att man på sikt, riskerar sitt eget lands existens.

Då denna blogg bara blivit ett hopplöst ältande av ovanstående och det jävla mördandet, sprängandet och bedragande, som som drabbat oss. Så tror jag det är dags att lägga ner alltihop. För det som skulle vara lite skojiga kåserier och berättelser ur min vardag, har blivit något helt annat. Någon sorts terapeutiskt bearbetande av de känslor, som utvecklingen i världen väcker. Det vet i fan om jag behöver dela med mig. För det får ju de som läser detta, få del i på nyheterna varje dag. Här får ni ju varken läsa något som ger hopp, glädje eller uppmuntran längre. Bara ett oändligt tråkigt ältande över allt hemskt som händer i världen. Så efter 1257 inlägg, så tror jag det här blir det sista.

Så säger jag
hej, farväl
och adjö.

Vi går mot
mörker i
kyla och snö.

Jag skrev att jag
tror på det goda som
sant och som rätt.

Så förlora sin
tro, var inte lätt.

Så segrade hatet
i ondskans
tid som förut

Och jag tappade orden,
så nu är de slut.


Peter


Rädda Barnen: swishnummer 902 00 33

 


 




2 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för alla engagerade inlägg där du brottas med en av vår tids viktigaste frågor; varför högerextremism och konspirationsteorier frodas . Att ledare säger saker som för några år sedan skulle ha varit otänkbara att säga högt (avfärda länder som shithole countries, t.ex)och komma undan med det. Jag tror att en förklaring kan vara att allt fler människor känner sig obetydliga, osynliga och ensamma. När man har varit ensam ett tag blir man ju allt mer rädd , inbillar sig att världen är en helt igenom otrygg plats där man misstror det främmande. När en ledare då kommer med härliga budskap om att allt kommer bli "great again" så är det lockande. Dessa ledare har förstått något viktigt; att spela på känslor.
Så förstår jag innerligt väl att dina ord tar slut till sist. Att se/höra/läsa det som sker i världen kan göra en stum av smärta. Hälsar Olga

Anonym sa...

Jo, men nu känner jag mig uppgiven och trött på alltihop.